Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Förhandsprövning oroar public service-bolag

Public service-bolagen ska ta större hänsyn till kommersiella medier — som får mer att säga till om vid utvecklingen av nya tjänster, enligt regeringens förslag. SVT, SR och UR varnar för minskat oberoende om ändringen av förhandsprövningen blir verklighet.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind presenterade propositionen "Ett modernt public service nära publiken".Bild: Henrik Montgomery/TT
De tre public service-bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion får nya riktlinjer när sändningstillståndet förnyas under nästa år.
Propositionen, som riksdagen ska rösta om senare i höst, handlar till stora delar om mångfald: att växla upp bevakningen av områden med låg medietäckning och att få fler program på de nationella minoritetsspråken, där jiddisch ska omfattas av samma villkor som andra minoritetsspråk. Regeringen vill också stärka företagens internettjänster genom att göra dem till en del av kärnverksamheten, samtidigt som bolagen ska fokusera på ljud och rörlig bild i motsats till text och stillbilder som finns på bolagens sajter.
– Jag går inte in exakt och reglerar hur stor del av de olika public service-bolagens verksamhet som är en rimlig nivå. Vi slår fast att ett fortsatt fokus är ljud och rörlig bild. Men det är absolut inget förbud mot att använda text, i den digitala miljön är det ofta nödvändigt, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) till TT.
Mycket kretsar också kring att värna de kommersiella mediernas intressen. SVT och SR ska ”värna en mångfald av kvalitativa nyhetsmedier” och ”ta hänsyn till nyhetsmediers konkurrensförutsättningar”, med andra ord inte konkurrera ut dem.
– Framgången i den svenska mediemarknaden bygger på balansen mellan ett starkt och oberoende public service och kommersiella medieföretag som har möjlighet att verka på schysta villkor. Det är rimligt att public service som är en stor kraft på mediemarknaden också ser till att ta det ansvaret, säger Amanda Lind.
Privata aktörer ska dessutom få möjlighet att anmäla public servicebolagens nya tjänster till förhandsprövning vid Myndigheten för press, tv och radio. Myndigheten kan redan i dag förhandspröva tjänster, men endast på public service-bolagens initiativ.
Förslaget får kritik av både SVT, SR och UR eftersom det i en förlängning kan innebära att nya tjänster stoppas av myndigheten eller regeringen som har sista ordet.
– Jag tycker att det finns en glidning när det gäller oberoendet, som jag ser väldigt allvarligt på, säger SVT:s vd Hanna Stjärne till TT.
– I praktiken innebär det att till exempel Facebook skulle kunna anmäla SVT, och det skulle i förlängningen prövas av regeringen på dess veckosammanträden. Där måste man ställa sig frågan om det är så vi vill att det ska se ut.
SR:s vd Cilla Benkö betonar att kritiken grundar sig i principer, och inte en oro för någon konkret tjänst som riskerar att stoppas.
– Det handlar om oberoendefrågan. Dels att man kan låta sig styras av kommersiella intressen snarare än publikens behov, dels att det fortfarande är politiker, nämligen regeringen, som ska fatta beslut om vi ska utveckla vår verksamhet på ett visst sätt eller inte, säger Benkö till TT
UR:s vd Sofia Wadensjö Karén säger att ”det finns en oro” för förslaget.
”Det är inte förenligt med ett oberoende public service att förlägga den typen av beslut så nära politiken”, säger hon i ett pressmeddelande.
Amanda Lind är dock öppen för att ta bort regeringens möjlighet att bestämma i frågan.
– Det här är någonting som behöver utredas vidare, och då säger vi i propositionen att det här ska vi göra under sändningsperioden, säger Lind.
Fakta

Public service-propositionen

Propositionen "Ett modernt public service nära publiken" utgör riktlinjer för de tre public service-bolagen SVT, SR och UR inför sändningsperioden 2020-2025.

Bland förslagen finns att SVT och SR ska stärka bevakningen i svagt bevakade områden och ta hänsyn till att inte konkurrera ut kommersiella nyhetsmedier.

Fler program ska tas fram på de nationella minoritetsspråken. Jiddisch får samma ställning som de andra minoritetsspråken.

Verksamheten på de egna plattformarna, det vill säga på nätet, ska ingå i kärnverksamheten.

Fokus ska vara på ljud och rörlig bild, i motsats till text och stillbild.

Sociala medier ska användas med försiktighet.

Public service-bolagen ska få 166 miljoner kronor extra varje år, med en fortsatt årlig uppräkning med två procent. De 166 miljonerna gick tidigare till Radiotjänsts verksamhet.

Propositionen kommer efter fjolårets slutbetänkande från den parlamentariska public servicekommittén, där samlade förslag kring den framtida utformningen av public service lades fram.

Sedan i år finns ett nytt press- och mediestödssystem, som sju av riksdagens partier står bakom.

Källa: Regeringskansliet

Gå till toppen