Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Sveriges medielandskap behöver public service.

Amanda Lind på måndagen.Bild: Henrik Montgomery/TT
Barn- och ungdomsprogram av god kvalitet, utan dolda kommersiella eller åsiktsmässiga intressen. Folkbildning. Spegling av hela landet. Smala kulturella företeelser och djuplodande utrikesreportage.
Vem skulle göra tv och radio av det slaget, för en bred allmänhet om public service inte gjorde det? Gemensamt finansierade SVT, SR och UR fyller fortfarande en viktig samhällsfunktion. Och med regeringens nya proposition får de gemensamt finansierade medieverksamheterna också ett tidsenligare ramverk.
I stort ligger uppdraget fast om ett brett och mångsidigt utbud, förklarade kulturminister Amanda Lind (MP) på måndagen. Men SR och SVT får under sändningsperioden 2020–2025 även i uppgift att stärka sin journalistiska närvaro i landsdelar med svag mediebevakning.
De där vita fläckarna på kartan. Platserna som lokaltidningen inte når.
Det behövs i en tid med kärvare villkor för kommersiella medier, då många redaktioner har krympt eller lagts ned. Men samtidigt är risken för osund konkurrens på en redan tuff marknad stor. Och frågan är om den förhindras av regeringens skrivning om att SR och SVT i sin lokala nyhetsbevakning ska ta särskild hänsyn till de kommersiella mediernas konkurrensförutsättningar.
Sent omsider får public service-bolagen nu också en uppdaterad reglering av sin verksamhet på nätet. Framöver ska de i viss mån kunna hänvisa till sitt utbud på webben då Granskningsnämnden ska bedöma om de har uppfyllt sitt uppdrag. Det får ses som rimligt i en tid då allt fler tar del av programmen via internet, men rimligt är också att bolagen åläggs att använda sociala medier med försiktighet. Gemensamt finansierade medier har ingen anledning att förse globala, kommersiella jättar som Youtube och Facebook med stora mängder gratis innehåll.
För att klara sitt utökade uppdrag får public service ytterligare 166 miljoner kronor som blivit över vid avvecklingen av statliga bolaget Radiotjänst. Därtill ska anslagen räknas upp med 2 procent per år under kommande sändningsperiod.
Regeringens proposition bygger på slutbetänkandet från den parlamentariska public service-kommittén och den borde således få brett stöd i riksdagen. Men utanför kammaren fortsätter debatten om public service-mediernas roll. I decennier har de anklagats för att vara vänstervridna politiskt och ge särskilt positiv uppmärksamhet åt de rödgröna.
På måndagen kom nya sådana beskyllningar i form av en ny rapport. Näringslivets medieinstitut har gått igenom Granskningsnämndens senaste femtio fällningar för brott mot kravet på opartiskhet. Sexton av dessa beslut har rört politiska ämnen och slagsidan är tydlig, framhåller rapporten. När fällningarna bedöms utifrån den så kallade GAL-TAN-skalan – där grönt, alternativt, liberalt står mot traditionellt, auktoritärt, nationalistiskt – har nästan samtliga fällningar berott på vinkling till förmån för GAL.
Men egentligen säger rapporten mer om avsändaren än om public service. Urvalet är för litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Därtill har undersökningen gjorts av en aktiv politiker inom Liberalerna och med hjälp av medel från Stiftelsen fritt näringsliv, som även finansierar de välkända public service-kritikerna på tankesmedjan Timbro.
Det saknas inte undersökningar som kommit fram till motsatt slutsats. När Institutet för mediestudier granskade SVT:s bevakning inför valet i fjol fann forskarna till exempel inga belägg för vänstervridning. Tvärtom sades Rapporthariktat mer kritik mot Socialdemokraterna än mot Sverigedemokraterna.
Public service är inte perfekt, men ändå bättre än vad många av dess kritiker hävdar. Och med ett uppdrag att göra det som kommersiella medier inte har resurser till kompletterar SVT, SR och UR mediekartan. Och bidrar därmed i förlängningen till demokratin.
Gå till toppen