Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Rikets tredje stad ligger för långt från riksdagen.

Stefan Löfven (S) måste ta gängkriminaliteten på allvar.Bild: Claudio Bresciani/TT
Ett kaosartat verksamhetsår i riksdagens historia är till ända. Under onsdagsförmiddagen hölls den sista partiledardebatten inför sommaren. Flera partiledare valde att knyta ihop säcken med reflektioner om huruvida man bör vara optimist eller pessimist, positiv eller negativ.
Så gjorde bland andra Ulf Kristersson (M), då han inledningsvis konstaterade att det går att måla en ganska ljus bild av Sverige – och syftade på svenska sport- och företagsframgångar. Men, som Kristersson därefter framhöll, det går också att måla en mycket mörkare bild. Moderatledaren räknade upp ett flertal problem, men ur ett skånskt perspektiv står gängkriminaliteten med skjutningar och sprängningar i förgrunden. Måndagen i Malmö.
Samtidigt valde statsminister Stefan Löfven (S) att fokusera på välfärdsfrågor och nöjde sig med några meningar om gängkriminaliteten i förbifarten. Men inget resonemang om de senaste dygnen i Malmö.Det hade varit rimligt att statsministern inte bara lagt fokus på klassamhället i en partiledardebatt två dagar efter vad som måste sägas vara ett av de mest våldsamma dygnen på länge i Sveriges tredje största stad.
Kristersson släppte dock inte ämnet. Då han replikerade på Löfven återgav han det våldsintensiva måndagsdygnet i Malmö:
Klockan 10, polisen tvingades skjuta en man i båda benen efter hotfullt uppträdande på centralstationen. Klockan 13, en man i 20-årsåldern skjuts till döds. Klockan 21, två personer beskjuts i ett bostadsområde. Klockan 03 och 07, detonationer i ett flerfamiljshus respektive utanför en nattklubb.
Hur illa måste det bli innan regeringen tar grepp om situationen, undrade Kristersson avslutningsvis.
Löfvens svar var allt annat än tillfredsställande. Han talade om fler poliser – men att de först måste utbildas. Det låter lite som när Tage Erlander inför valet 1966 på frågan vad han skulle ge för råd till ett ungt par som sökte bostad svarade att de borde ställa sig i bostadskön. Bostadskön i Stockholm var då cirka tio år.
En polisutbildning tar visserligen "bara" 2,5 år, men problemet med gängkriminaliteten, skjutningar och explosioner är akut. Just nu i Malmö och i Linköping. Statsministern kan inte förväntas ha en lösning här och nu, men måste åtminstone se problemet.
Jämlikhet, sjukvård, äldreomsorg och jämställdhet, som partiledarna fokuserade på, är alla viktiga frågor med stor förbättringspotential. Men de överskuggas av oron för den fysiska tryggheten.
Om regeringen inte tar gängkriminaliteten på större allvar riskerar politikerföraktet och känslan av avstånd till de folkvalda i huvudstaden att växa ytterligare.
Även Liberalernas avgående partiledare Jan Björklund gjorde en reflektion kring optimism och pessimism. Efter 25 år som heltidspolitiker kunde han konstatera att västvärlden börjat förlora tron på framtiden och det liberala samhällssystemet. Trots att mänskligheten under de senaste 30 åren, enligt Björklund, fått det bättre än någonsin förr.
För att undvika att problemen fördjupas och för att förebygga liknande kriser pekade han vidare på två viktiga faktorer: att minnas historien och att samarbeta internationellt i EU, Nato och FN. För Sveriges del gav Björklund en eloge till sina partiledarkollegor och menade att de trots åsiktsskillnader har en grundläggande tillit och tilltro till varandra.
Övriga partiledare stämde in i detta i sina respektive avtackningar av Björklund.
Denna samarbetsvilja måste tas tillvara för att lösa ett av Sveriges mest akuta problem. Gängkriminaliteten måste åtgärdas här och nu – och förebyggas på sikt. Så att även landets medborgare kan känna tilltro och tillit till varandra. Inte minst i Malmö.
Gå till toppen