Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Karin Zillén: Ekonomi och asylvillkor stötestenar i danska regeringsförhandlingar

Hittills har partiledarna kommit leenden från de danska regeringsförhandlingarna. Men nu hettar det till mellan de tre stödpartierna och Mette Frederiksen (S). Den ekonomiska politiken och flyktingpolitiken är stötestenarna.
I det ena fallet går konfliktlinjen mellan socialliberala Radikale och partierna i olika röda nyanser. I flyktingpolitiken står de tilltänkta stödpartierna mot Socialdemokraterne.
Efter ett par dagars paus, när de danska politikerna poppat över till Folkemødet på Bornholm, börjar allvaret nu i helgen.
”Vi för konstruktiva samtal. Det finns oenigheter, men inga ultimatum” hävdade Mette Frederiksen efter sitt tal.
Men partiledarna för Enhedslisten, Socialistisk Folkeparti (SF) och Radikale passade ändå på att visa tänderna på Bornholm.
Morten Østergaard, partiledare för Radikale, har en nyckelroll i de danska regeringsförhandlingarna. Här intervjuas han av dansk tv efter sitt tal på Folkemødet på Bornholm.Bild: Karin Zillén
Morten Østergaard, ledare för socialliberala Radikale som fördubblades i valet, menar att danskarna röstade för ett ”systemskifte”, främst i invandringspolitiken.
– Vi höll på att fastna i symbolpolitisk kvicksand, där andras människors olycka firades med tårta, sade han, och syftade på integrationsministern Inger Støjberg (Venstre) som regelbundet lade ut tårtbilder på Facebook efter nya åtstramningar.
Mette Frederiksen talar om ”konstruktiva samtal” i regeringsförhandlingarna, och att det finns oenigheter men inga ultimatum.Bild: Karin Zillén
Hur ska Mette Frederiksen, som siktar på att bilda en S-regering med stöd från två vänsterpartier och ett grundläggande borgerligt parti få ihop det hela?
Första veckan har Mette Frederiksen och de tre partiledarna mest känt varandra på pulsen.
Här är de svåra samtalen:
Invandringspolitiken. Radikale, Enhedslisten och SF vill alla se uppmjukningar, att fokus ska ligga mer på integration än signalbeslut om att invandrare/asylansökande inte är välkomna. S är benhårda med att behålla ”en stram utlänningspolitik”, och är beredda att ta stöd hos de borgerliga. Kanske kan knuten lösas med några köttben: om S lovar att åter ta emot kvotflyktingar och rulla tillbaka vissa symbolbeslut, som asyllägret på ön Lindholm.
Ekonomisk politik. Här finns mycket gammalt groll, och S pressas både från höger och vänster.
När S och Radikale bildade regering 2011–2015, var Radikales partiledare Margrethe Vestager ekonomiminister och styrde med järnhand. SF och Enhedslisten kände sig överkörda och tvingade att stötta en röd statsminister som förde blå politik. De kommer att kräva omfattande välfärdssatsningar som finansieras med ökade skatter på ”de rikaste”.
Radikale, å sin sida, är styrkt av valframgången och kräver tillväxtpolitik och förenklad arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Det är S och de två vänsterpartierna tvärt emot.
Här är ett lättare samtal:
Klimatpolitiken. Alla partier i det röda blocket gick till val på att skruva upp ambitionerna på klimatområdet, och att minska Danmarks koldioxidutsläpp. Här gäller diskussionen mest takten. Enligt S klimatplan ska utsläppen minska med 60 procent till 2030, de övriga partierna vill ha 70 procent.
Hur ska en ny S-regering få råd med både satsningar på välfärd, mer personal på förskolorna, fler sjuksköterskor, grön omställning och tidigare pension för de mest nedslitna?
Kompromisserna vänsterut kommer troligen att leda till höjda skatter, bedömer flera ekonomer som tidningen Berlingske talat med.
Men grundtipset är ännu så länge att Mette Frederiksen kommer att baka ihop en regeringsdeklaration som de tre stödpartierna kan ställa sig bakom.
Gå till toppen