Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Över tid väger de positiva effekterna av invandring över de negativa.”

Omfattande forskning i Europa och Nordamerika har visat vilka positiva effekter invandring och vidarebosättningar har på nationell och regional nivå. Det skriver Ellen Percy Kraly och Pieter Bevelander, migrationsforskare vid Malmö universitet.

Nästan 260 miljoner internationella migranter bor utanför sitt födelseland. Dessa siffror ger ofta – för ofta, i vår mening - en negativ bild av de kostnader migration har för mottagande länder, städer och samhällen. Det skriver Ellen Percy Kraly och Pieter Bevelander, migrationsforskare vid Malmö universitet.
Världen är i rörelse. Antalet personer som migrerar för att arbeta eller för att finna säkerhet är nu det högsta någonsin, enligt siffror från FN. Nästan 260 miljoner internationella migranter bor utanför sitt födelseland. Det motsvarar ungefär 3,4 procent av världens befolkning. I Europa är andelen ännu större – 10,5 procent.
Dessa siffror ger ofta – för ofta, i vår mening - en negativ bild av de kostnader migration har för mottagande länder, städer och samhällen. Men siffrorna avslöjar också att merparten faktiskt inte flyttar till andra länder. Och att majoriteten, hela två tredjedelar av Europas internationella migranter, är från andra europeiska länder.
Malmö universitet är från och med i dag den 26/6 och två dagar framåt värd för den femtonde årliga International Migration, Integration and Social Cohesion-konferensen. Över 750 migrationsforskare från Europa och världen samlas då i tre dagar för att utbyta kunskap kring migration och nationella riktlinjer samt kommunala planer rörande invandring, migranter och flyktingar.
Migrationsforskningen är på stark frammarsch och bidrar till ökad förståelse för internationell migration i relation till nationell och global förändring. Här är tre exempel på saker som forskningen har kunnat konstatera om migration:
För det första: Migrationsforskningen visar på vad som driver internationell migration och hur detta påverkar "skickande” samt mottagande länder och städer. Migranter ser ofta möjligheter i mottagande länder; att deras talang, produktivitet och ofta entreprenörsanda tas tillvara.
Europa har attraherat många migranter under de senaste decennierna jämfört med tidigare perioder då många européer lämnade Europa. I många europeiska länder skapar befolkningsdynamiken – låg befolkningstillväxt, små familjer och krympande antal medelålders och unga personer – nischer i ekonomin som passar migranter på alla arbets- och yrkesnivåer.
För det andra: Omfattande forskning i Europa och Nordamerika har visat vilka positiva effekter invandring och vidarebosättningar har på nationell och regional nivå. Det handlar om förbättrad ekonomi, jobbtillväxt och större investeringsnivåer.
Det finns alltid skevheter i invandringens effekter på arbetsmarknaden – för vissa städer och yrkesgrupper. Men över tid, minst efter tio år, har de ekonomiska fördelarna vägt över de negativa för invandringen, och då även inräknat offentliga vård- och utbildningskostnader.
Sociala effekter av invandring, exempelvis ökad kulturell mångfald, är svårare att mäta. Men historien tyder på att ett ökat idéutbyte ger samhället fördelar som större kreativitet och innovation.
För det tredje: Migrationsforskare blir allt bättre på att förutse framtida migration. Detta då världen blir alltmer sammanlänkad via delade informationsflöden, produktioner, investeringar och sociala relationer. Växande ekonomier i Asien, Latinamerika och även Afrika drar till sig migranter för sin ekonomiska tillväxt. Kanske blir det ökad konkurrens om migranter i framtiden?
Ökad förekomst av allvarliga väderomslag, ibland tillfälliga, framkallar migration från osäkra miljöer. Större globala klimatförändringar ger ofta tidsfrister under vilka förändringar i energikonsumtion och -produktion samt stads- och boendeplanering och matproduktion kan göras.
Europeiska unionen samt europeiska länder utanför unionen har tagit upp frågor kring internationell migration och vidarebosättning för flyktingar till högsta nivå. I slutet av 2018 antog FN:s generalförsamling ett globalt ramverk för säker, ordnad och reguljär migration - The Global Compacts for Migration and Refugees. Det globala ramverket har potentialen att inleda ett nytt kapitel i erkännandet av migrationens nytta för hållbar utveckling och människors säkerhet.
Samhällsvetenskapens forskning kring migration ger en faktabaserad grund utifrån vilken vi kan göra insatta bedömningar utav migrationens roll i samhällen och ekonomier.
Vi migrationsforskare är beredda att bidra till dialog och debatt inom och mellan mottagande och "skickande" länder och städer. Så politiker och beslutsfattare – använd er av den samlade kunskapen!

Ellen Percy Kraly

Pieter Bevelander

Ellen Percy Kraly är professor i geografi och and klimatstudie vid Colgate University, samt gästprofessor i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet.
Pieter Bevelander är professor för Malmös Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare vid Malmö universitet.
Gå till toppen