Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Större fokus på integration väntas i Danmark

Väntas en mjukare invandringspolitik i Danmark? Frågan står i centrum efter att Socialdemokratiet nu kan bilda regering. – Man säger nu att man ska främja integration, säger statsvetarprofessorn Kasper Møller Hansen.

Pia Olsen Dyhr, Socialistisk Folkeparti, Pernille Skipper, Enhedslisten, Mette Frederiksen, Socialdemokratiet, och Morten Østergaard, Radikale Venstre, möter pressen efter att partierna kommit överens i regeringsförhandlingarna. Arkivbild.Bild: Mads Claus Rasmussen
Tjugo dagar av regeringsförhandlingar är över och Danmarks stränga regler kring invandringspolitiken kvartstår. Det framhåller landets blivande statsminister Mette Frederiksen, Socialdemokratiet, efter att en överenskommelse gjorts med stödpartierna Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten.
– Det är inget tvivel om att Mette Frederiksen inte har gett sig när det gäller det hon kallar för den breda invandringspolitiken. Asylpolitiken och gränskontrollerna ligger kvar, men det verkar bli mer fokus på integration. Det går emot det som vi i januari såg som ett paradigmskifte, säger Kasper Møller Hansen, statsvetarprofessor vid Köpenhamns universitet.
S får även kritik från Dansk Folkeparti (DF) för att ha brutit sina vallöften om att behålla den åtstramade flyktingpolitiken. I januaribudgeten slog den avgående regeringen med Venstre, Det Konservative Folkeparti och Liberal Alliance – med stöd från DF och S – fast att Danmark inte ska satsa på att integrera flyktingar utan att fokus skulle vara på att de skulle återvända till sina hemländer.
– Men i dokumentet som socialdemokraterna och de tre stödpartierna nu har lagt fram står det att man ska främja integration i Danmark. Flyktingar som kommer i arbete ska få stanna, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Ålborgs universitet.
Att exempelvis skrota planerna på att placera kriminella personer – som inte kan utvisas – på ön Lindholm och återigen börja ta emot kvotflyktingar ser Stubager som billiga eftergifter för socialdemokraterna för att nå regeringsmakten i minoritet.
– Att ta emot kvotflyktingar igen är ju något som även Lars Løkke Rasmussen (avgående statsminister) har öppnat upp för i framtiden, säger Rune Stubager.
De fyra förhandlingspartierna har fått kritik för att det saknas en plan för finansieringen av deras ambitiösa satsningar på exempelvis klimat och miljö, utbildning och barnomsorg.
– Överenskommelsen är inte direkt konkret, men nu väntar en helt normal process att dra in andra partier i samarbeten. Konservative Folkeparti, Alternativet och Venstre kommer säkert också vara med när detta ska gå från förslag till konkreta lagar och reformer, säger Kasper Møller Hansen.
Han tror att alla fyra partier har kunnat lämna förhandlingsbordet nöjda.
– Samlat är nog alla partierna tillfreds och kan nu gå ut och säga: ”det här har vi säkrat för Danmark”. Och det är viktigt att de kan säga det till sina väljare, säger Møller Hansen.
Fakta

Socialdemokratiet

Socialdemokratiet bildades som parti 1871 och har historiskt sett varit Danmarks maktfaktor.

Vid folketingsvalet den 5 juni blev partiet landets största med 25,9 procent av rösterna och efter tjugo dagars förhandling med stödpartierna Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten ska Socialdemokratiet nu bilda en enpartiregering i minoritet.

Mette Frederiksen, som varit partiledare sedan 2015, kommer att bli statsminister. Hur regeringen ska se ut i sin helhet väntas hon presentera för drottning Margrethe under torsdagen.

Även om Socialdemokratiet i de allra flesta val har blivit Danmarks största har partiet under 2000-talet endast varit i regeringsställning i en mandatperiod. Under mandatperioden 2011-2015 leddes regeringen av dåvarande partiledaren Helle Thorning-Schmidt.

Källor: Danmars radio, Ritzau

Gå till toppen