Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Tobias Lindberg: Fortsätt att sikta mot stjärnorna.

Ett jättekliv för mänskligheten.Bild: TT
Snart femtio år efter människans första steg på månen kan stora rymdprojekt tyckas tillhöra det förgångna. Men mänskligheten står inför utmaningar som blir svåra att lösa utan ytterligare satsningar på rymdteknik. Om den saken rådde enighet bland de medverkande vid ett seminarium i Visby på tisdagen: Hur landar vi rymdinvesteringar på jorden?
Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, påminde om hur satelliter ger ovärderliga data i det globala miljö- och klimatarbetet. Det kan handla om alltifrån lokalisering av plast i haven till bedömning av utsläpp, torka och bränder.
"Det finns inget annat sätt att se hur jorden mår", instämde Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman.
På samma sätt sprids information om läget i länder. Krig, flyktingströmmar, missväxt, naturkatastrofer – genom rymddata går det snabbt att få en bild av omfattningen.
Och det handlar inte bara om hållbarhet. Satsningar på rymden bidrar också till ett värdefullt kluster för grundforskning och innovation. Uppemot hundra svenska bolag klassas redan som rymdföretag och det hade kunnat bli fler, påpekade professorn i produktinnovation Anna Öhrwall Rönnbäck.
Därtill kommer förstås vad rymdsatsningar kan betyda för tidsandan. Få händelser har vidgat bilden av vad som är möjligt i samma utsträckning som månlandningen. Fem decennier senare beskylls planerna på höghastighetståg mellan svenska storstäder för att vara alltför storslagna. Nog skulle visionerna då åter behöva växa.
Men trots många möjliga vinster satsas inte mer än en tiondels procent av den svenska statsbudgeten på rymden idag, konstaterade Sveriges hittills ende astronaut, Christer Fuglesang.
Då är den viktigaste frågan kanske inte hur vi landar rymdinvesteringarna på jorden, utan snarare hur vi får dem att stiga.
Gå till toppen