Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Rejäl minskning av beslagtagna vapen

Efter en straffskärpning i vapenlagen nådde antalet beslagtagna vapen rekordnivåer 2018. Men i år har ökningen avstannat. Polisen ser positivt på utvecklingen och menar att lagändringen bidragit till att färre vistas med vapen på gatorna.

Antal beslagtagna vapen har hittills i år minskat. Arkivbild.Bild: Jeppe Gustafsson/TT
Antalet vapen som beslagtas har nästan halverats i Sverige. Från första januari till sista maj i år har polisen omhändertagit totalt 206 vapen. Under samma period förra året låg siffran på 387. Det visar ny statistik som Nationellt forensiskt centrum (NFC) tagit fram om undersökta vapen.
Fram till förra året ökade antalet beslagtagna vapen. En ökning på 66 procent mellan 2013 till 2018, då siffran som högst var på 1 187 vapen. Den största gruppen är enhandsvapen, som exempelvis pistol och revolver.
Johan Gustafsson, kriminalinspektör vid utvecklingscentrum Stockholm på polisens Nationella operativa avdelning (Noa) vill dock vara försiktig med att analysera minskningen.
– Det finns ofta eftersläpningar gällande dessa beslag. Om man dessutom ser på statistik över antal anmälda grova vapenbrott så ser vi att det har ökat.
Om han däremot får spekulera i att det faktiskt minskar, tycker han att reduceringen kan vara bra då det visar på att det inte finns lika många vapen i omlopp.
– Eller så har de kriminella blivit duktigare på att gömma vapnen så att tillgängligheten för att nå dem blivit sämre. Ur mitt perspektiv kan jag säga att jag är stolt över hur vi utreder vapenbrott och att jag tycker vi ligger bra till, säger han.
I Malmö har mängden vapen som beslagtagits under 2019 minskat något under de första sex månaderna på året, jämfört med samma period föregående år. Stefan Sintéus, polismästare i Malmö, tror att reduceringen delvis beror på de nya vapenlagarna. Den första januari 2018 skärptes lagen så att den som bär ett vapen i princip alltid ska häktas.
– Vi tror att det har påverkat. De kriminella är försiktigare med att ha vapen på sig. Vi anträffar betydligt färre folk med vapen ute på gatorna nu än vi gjorde tidigare. Numera hittar vi dem ofta i samband med husrannsakan, säger han.
Även Johan Gustafsson är positiv till straffskärpningen och menar att den har bidragit till att polisen fått bättre förutsättningar för att utreda vapenbrott.
– Finns det inga vapen så finns det inga skjutningar. Eftersom minimistraffet har höjts så blir det automatiskt häktning. Vi får även möjlighet att använda telefonavlyssning, så det har definitivt blivit bättre att utreda de grova vapenbrotten.
Stefan Sintéus menar att det är positivt att personer som bär vapen i mindre utsträckning vistas på offentliga platser.
– Samtidigt finns ju vapnen ändå, men vi undviker situationer där dessa personer skjuter på allmän plats, säger han.
Polisens statistik visar att antalet skjutningar i Malmö minskat betydligt de senaste åren. Fram till utgången av juni i år har det varit totalt 13 skjutningar. Under 2017 var det totalt 65 skjutningar jämfört med 47 skjutningar 2018.
– Vi jobbar jättehårt mot denna typ av brottslighet och det är självklart att det ger resultat. Vi har en ny metod som heter Sluta Skjut som innebär ett större individfokus på ett antal personer här i Malmö. Samtidigt vet vi att det kan blomma upp igen om fel saker händer och fel personer träffar varandra, säger Stefan Sintéus.
Fakta

Nya vapenlagen

2018 trädde en lagändring i kraft som skärpte bland annat straffet för grovt vapenbrott till fängelse i minst två och högst fem år. Tidigare var minimi- och maxstraffet ett respektive fyra år. Den nya lagändringen ska göra det lättare för polis och rättsväsende att anhålla, häkta och avlyssna personer som misstänks bära vapen på allmän plats.

Källa: Regeringen

Gå till toppen