Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "För att rädda internet behöver vi begränsa den ökade koncentrationen av makt."

De som vill rädda internet borde, snarare än att kritisera varje styrdokument som inskränker internet, fokusera på att motarbeta den underliggande trenden.
Det skriver Shamel Azmeh, lektor vid University of Manchester.

Att Kina lyckats skapa inhemska digitala plattformar så som Alibaba och Baidu kommer andra länder att kunna se som en framgångsmodell att följa, skriver Shamel Azmeh.
I en scen i den amerikanska tv-serien Silicon Valley tävlar digitala startups om finansiering genom att presentera sina idéer. Vid varje presentation upprepar företagens grundare Silicon Valley-mantrat om att man vill "göra världen till en bättre plats". En grundare lovar att göra det genom "mjukvarudefinierade datacenter för molndata" och en annan via "skalbara feltoleranta distribuerade databaser med tillgångstransaktioner".
Även om idén om att internet ska göra världen till en bättre plats ofta hånas idag är det lätt att glömma bort att detta årtionde började med optimism om att ny teknologi skulle förena människor, bredda tillgången till information och medföra ett överskott på nya ekonomiska möjligheter.
Jag kommer från Syrien och har där upplevt några av dessa fördelar. I ett land med begränsat utrymme för debatt tillhandahöll internet ett forum där medborgarna kunde lära sig saker och diskutera.Efter protesterna under den arabiska våren 2011 spelade internet en viktig roll i att dokumentera händelser och sprida information.
När miljoner syrier sedan flydde landet var internet det enda sättet att föra människor samman. En syrisk komiker skämtade om att "Syrien existerar bara på Facebook", och illustrerade därmed hur internet blev det enda verktyget för människor utspridda över hela värden att behålla en känsla av solidaritet.
Idag överväger regeringar världen över styrdokument som skulle underminera internets öppenhet och globala räckvidd.De har många verktyg till sitt förfogande. De kinesiska myndigheterna använder till exempel en rad metoder som brukar kallas för "Kinas stora brandvägg". Andra länder, som Indonesien, Brasilien, Ryssland, Indien, Turkiet och Nigeria, har övervägt – och några har genomfört – liknande metoder under de senaste åren. Rysslands lag om ett "suveränt internet" är bara ett färskt exempel på denna trend.
En debatt som nyligen triggades igång av EU:s nya upphovsrättsdirektiv ledde till att en "Rädda ditt internet"-rörelse bildades för att väcka opinion mot några av direktivets mer kontroversiella förslag. Den växande skillnaden mellan olika länders styrdokument och regelverk riskerar att skapa en alltmer fragmentariserad digital värld.
Men medan detta hot är verkligt så vore det fel att avfärda varje styrdokument som inskränker internet som ett auktoritärt försök att underminera demokratin. Det ökade antalet styrdokument för internet är också ett svar på två andra större förändringar som ägt rum under senare år.
För det första har internets ekonomiska betydelse växt exceptionellt och drivits framåt av ett högt antal användare och digitala verktyg. Internets infrastruktur och antalet och vidden av hopkopplade apparater har vuxit snabbt de senaste åren.
Dessa trender fortsätter sannolikt med artificiell intelligens och framväxten av sakernas internet. Det betyder att ett ökat antal ekonomiska transaktioner antingen kommer att ske på eller övervakas på internet, något som placerar internet i hjärtat av ekonomin.
För det andra är internet inte längre en öppen arena där startups tävlar för att introducera idéer och skapa nya företag.
Företag som Google, Amazon, Facebook och Alibaba har blivit gigantiska, marknadsdominerande och globaliserar sina aktiviteter genom att expandera – och rekrytera företag – världen över. Som Shoshanna Zuboff säger i sin nya bok Övervakningskapitalismens årtionde bygger dessa plattformar en teknologi och en organisationsarkitektur vars mål är att få långtgående kontroll över den digitala ekonomin. Och när den fortsätter att expandera hotar de globala digitala jättarnas dominans att förstärka existerande ekonomiska och teknologiska ojämlikheter.
På ett mer generellt plan kan det teknologiska glappet – en nyckelfaktor när det gäller att driva ekonomisk ojämlikhet – vidgas när digitala jättar i avancerade ekonomier tar sig ännu längre in på nya arenor. Att digitala firmor ofta står för låga skatteintäkter i de länder där de har sin verksamhet förvärrar problemet.
Många regeringar kommer därför att försöka skydda sina länders ekonomier, till exempel genom styrdokument som stör internets globala karaktär.Att Kina lyckats skapa inhemska digitala plattformar så som Alibaba och Baidu kommer andra länder att kunna se som en framgångsmodell att följa. Auktoritära regimer kommer att finna det lättare att rättfärdiga tillvägagångssätt som ger dem större kontroll över internet.
Än så länge har försöken att bekämpa fragmenteringen av internet fokuserat på att trycka på för internationella handelsregler som begränsar regeringars möjlighet att blanda sig i den digitala ekonomin. Men vissa utvecklingsländer är med rätta oroliga för att sådana tillvägagångssätt ökar det teknologiska gapet genom att göra de digitala jättarna ännu mäktigare. Och även om sådana regler skulle införas är det inte klart hur effektiva de skulle vara när det gäller att begränsa den digitala fragmenteringen.
De som vill rädda internet borde, snarare än att kritisera varje styrdokument som inskränker internet, fokusera på att motarbeta den underliggande trenden. För att rädda internet behöver vi begränsa den ökade koncentrationen av makt i den digitala ekonomin och hindra internet från att bli ännu en motor för ojämlikhet.

Shamel Azmeh

Översättning: Virve Ivarsson
Project Syndicate
Shamel Azmeh är lektor i teknologi, arbetskraft och global produktion på Global Development Institute vid University of Manchester.
Gå till toppen