Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Iran bryter avtalet – ökar urananrikningen

Spänningarna kring Iran når en ny nivå när landet fullföljer sitt hot och passerar kärnenergiavtalets gränser för anrikning av uran. Om avtalets motparter inte går Iran till mötes kan landet tänka sig att gå ännu längre.

En man cyklar förbi en kärnkraftreaktor utanför staden Bushehr i Iran. Arkivbild.Bild: Majid Asgaripour/AP/TT
Från och med söndagen överskrider Iran den grad för urananrikning som man förband sig att följa i kärnenergiavtalet (JCPOA) från 2015. Landet passerar nu gränsvärdet på 3,67 procent och säger att man kommer att lägga sig på 5 procent.
– Vi är helt beredda att anrika uran på alla nivåer och i alla mängder, säger Behrouz Kamalvandi, talesperson för Irans kärnenergimyndighet, vid en presskonferens.
Anrikningsgraden kommer att höjas var 60:e dag. Men allt kan återgå till avtalsenliga nivåer igen – om och när avtalets europeiska motparter står fast vid sina åtaganden, skriver den iranske utrikesministern Javad Zarif på Twitter.
Det internationella atomenergiorganet IAEA säger att observatörer på plats i Iran kommer att kontrollera uppgifterna om en ökad anrikning.
Ökningen sker trots protester från USA, som i fjol lämnade avtalet, och EU.
Irans president Hassan Rohani flaggade för landets avsikter den 8 maj, exakt ett år efter det att Donald Trump drog sig ur JCPOA. Teheran gav då ett ultimatum på 60 dagar – en frist som löper ut i dag – för kärnenergiavtalets kvarvarande parter att hjälpa Iran runt de amerikanska sanktionerna.
USA började införa sanktioner i augusti förra året. De har slagit hårt mot oljeindustrin och bankväsendet och bidragit till lågkonjunkturen, samt satt iranierna i en allt svårare humanitär situation.
På söndagen klargjorde USA:s utrikesminister Mike Pompeo att det blir mer av samma behandling:
”Irans senaste utvidgning av sitt kärnprogram kommer att leda till ytterligare isolering och sanktioner”, skriver han på Twitter.
Trump sade i sin tur att det är bäst att Iran iakttar försiktighet.
Rohani har understrukit att man kommer att återgå till avtalet om de andra parterna kan erbjuda en lättnad av USA:s sanktioner. Han hävdar att landets agerande inte är till för att skada kärnenergiavtalet – utan för att rädda det.
De europeiska länderna i avtalet för just nu samtal om hur de ska bemöta Irans agerande.
Frankrikes president Emmanuel Macron fördömer det iranska agerandet, men säger att det för närvarande inte är aktuellt att aktivera den klausul i avtalet som låter parterna återinföra sanktionerna mot Iran.
Tyskland är ”extremt oroat”.
– Vi uppmanar bestämt Iran att sluta och återställa all aktivitet som inte går i led med avtalet, säger en talesperson för det tyska utrikesdepartementet.
Storbritannien säger att man står kvar vid avtalet, men understryker att Iran måste återgå till det omedelbart.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att Iran tar ett ”farligt steg” och anser att Frankrike, Tyskland och Storbritannien ska agera.
– Ni undertecknade avtalet och sade att tuffa sanktioner skulle införas i det ögonblick de vidtar den här åtgärden, säger Netanyahu.
– Anrikning av uran görs av en anledning, en enda anledning: för att skapa kärnvapen.
Iran säger att uranet kommer att användas som bränsle vid ett av landets kärnkraftverk.
Fakta

Kärnenergiavtalet

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Avtalet gav insyn i Irans atomenergiprogram för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De tre EU-länder som undertecknade avtalet – samt resten av EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Ett år efter att USA lämnade kärnenergiavtalet bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden som ingår i avtalet. Beslutet innebär att Iran inte förhåller sig till avtalets begränsningar om lagring av anrikat uran samt tungvatten.

Fakta

Anrikning

För att använda grundämnet uran som bränsle i kärnkraftverk eller i kärnvapen måste det anrikas. Det betyder att man måste höja halten av den klyvbara isotopen uran-235 från naturliga 0,7 procent.

För kärnkraft måste halten höjas till 2–5 procent. För kärnvapen krävs en halt på 80–90 procent.

Principen för anrikningen är densamma för både kärnbränsle och stridsspetsar.

Enligt bedömare är den svåraste delen av arbetet avklarad om man kan framställa låganrikat uran.

För att bygga en atombomb krävs omkring 25 kilo uran.

Atombomber kan även framställas med plutonium, men det är generellt betydligt svårare.

Källa: FOI, SKI.

Gå till toppen