Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Katja of Sweden skapade lättburna kläder för den moderna kvinnan

Carolina Söderholm ser en färgsprakande utställning om en av Sveriges största modeikoner.

Katja Geiger, eller Katja of Sweden, omgiven av två av sina modeller i Paris, 1970.Bild: BJÖRN LARSSON ASK

Katja of Sweden

Kulturen i Lund, t o m 23/2 2020.

Att Katja of Sweden erövrade Paris modescen våren 1966 var inte bara en personlig triumf. Det var en seger för den moderna kvinnan. Hennes kläder var befriande, kaxiga och läckra. Lika mjuka och lättburna som raffinerade och enkla. Mönstren gick i flammande nyanser av rosa och rött, kobolt och smaragdgrönt. Inte heller krävdes någon tidsödande klädvård. Med uppfinningen 3T-jersey var det bara att tvätta, torka och ta på.
När Kulturen i Lund plockar fram godbitarna från 1960-talets kollektioner – hennes mest uppmärksammade epok – är det som att kliva in i en skattkammare. I dunklet glimmar tunikor och koltar i lysande cerise, orange och violett. Strax bredvid går modedockornas stickade outfits och klänningar i azurblått, turkos och knallgult. Fast frågan är om inte panoramat längst in tar priset. Med arbetsbord, skisser, tygprover, reklamkampanjer – tänk teveserien Dallas odräglige playboy JR Ewing nerbäddad i Katja of Swedens påslakan – ges känslan av att se rakt in i hennes designprocess och studio. Det är rasande stiligt presenterat.
Katja Geiger samarbetade med Malmö Mekaniska Tricotfabrik, MMT.Bild: Kulturen
Två år har gått sedan landets första internationella modedesigner gick ur tiden, 97 år gammal. Då hade skånskfödda Katja Geiger redan donerat merparten av sitt livsverk till Kulturen. Från 1953 hade hon under många år sin bas i Huaröd och kom senare, efter ett par decennier utomlands, att slå sig ner i Tollarp. Genom det mångåriga samarbetet med Malmö Mekaniska Tricotfabrik, MMT och skotillverkaren Gyllene Gripen spred hon sin design över världen.
Efter genombrottet i Paris syntes hennes kläder på omslagen till snart sagt varje internationell modetidning. Anrika Harrods i London sålde slut på hennes kollektion medan tjusiga varuhuset Saks Fifth Avenue i New York gav henne en egen avdelning. Men det var ingen exklusiv haute couture hon gjorde. Tvärtom. Industriell produktion var självklar från start, och det var just mot Parismodets snävt figursydda kvinnoideal hon vände sig.
Katja of Sweden ville designa skor för den nya tidens kvinna.Bild: Stig-Åke Jönsson
I likhet med finska Marimekko hade Katja Geiger en tydlig vision och strategi. Hon ville skapa sköna, lättskötta kläder – och skor! – för den nya tidens kvinna. En kvinna som var aktivt subjekt snarare än passivt objekt för männens blickar. Rörlig, nyfiken och företagsam, precis som Katja Geiger själv. Oavsett om hon befann sig på jobb, resa, representation, ute i nattlivet eller hemma med barnen skulle hon känna sig bekväm, klädd i Katja of Sweden. Liksom Marimekko, och senare svenska modetrion Mah-Jong, arbetade hon med enkla skärningar, rena former och få detaljer. Det väsentliga var mönstren.
Född 1920 som Karin Hallberg och uppvuxen i en skånsk bruksort tog hon efter 1940-talets studier på Konstfack och nystartade Beckmans modeskola språnget över Atlanten. Där träffade hon filmskaparen Rod Geiger som blev hennes make och yrkesmässiga bollplank. Själv inspirerades hon lika mycket av den svenska allmogekonsten – däribland Kulturens yllebroderier – som av de kulturer hon mötte under sina resor genom den afrikanska kontinenten. Med sig hem från New York, där hon studerat vid Parsons School of Design och etablerat sig som tongivande designer, tog hon också ett stänk av cocktail-glamour, popkultur och storstadspuls.
Några av Katja of Swedens färgglada och lättskötta klänningar.Bild: Viveca Ohlsson
Valet av samarbetspartner var avgörande. Snart knöt hon till sig några av sextiotalets mest intressanta textilformgivare: Sven Fristedt, Carl Johan De Geer och efterhand Hans Krondahl. Men också Marimekkos Maija Isola samt Skånebaserade Annika Blom och Titti Wrange. Deras mönster sprakade av färg och energi. I närmast självlysande kulörer slingrade vilt växande djunglar och en egensinnig blomsterprakt. Men hennes byxdressar, kaftaner och kortklänningar smyckades även med psykedelisk abstraktion, orientalisk ornamentik och grafiskt svartvita mönster med drag av op-konst.
”Tänk inte kläder, tänk stort!”, var den enda uppmaning som Katja Geiger gav, berättar Sven Fristedt i en kort intervjufilm. Varpå han rullade ut enorma papper på golvet och började måla. Just i filmhörnan blir jag belåtet sittande. Anslaget är anspråkslöst men varje intervju – med formgivare, författare, modeskapare – bidrar till att fylla i konturerna av den produktiva ikonen Katja Geiger. ”Hon var ett industriellt minicentrum”, säger Carl Johan De Geer.
Själv har hon berättat om utmaningen i att driva igenom sina idéer i männens värld: ”Ingen ville ta order av en kvinna”. I ett fotografi av MMT:s ledning sitter hon längst fram omgiven av ett femtontal kostymklädda herrar. Men när det gällde sin design tycks hon aldrig ha tvekat. Trots att utställningen bara rymmer ett axplock av hennes arbete, fångar den ändå storheten i hennes livsverk.
Gå till toppen