Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Rättschefen slår undan kritiken – vill också ändra lagarna

Säkerhetsarbetet på Migrationsverkets förvar försvåras av bristfällig lagstiftning. Det anser personal som kritiserar Migrationsverkets rättsavdelning för att inte agera. Nu svarar rättschefen Fredrik Beijer på kritiken: ”Vi har föreslagit en mängd lagändringar”.

I flera artiklar har vi uppmärksammat problem kring säkerheten på Migrationsverkets försvar. I Åstorp och Ljungbyhed samt på ytterligare fyra platser i landet finns enheter där migranter som ska utvisas sitter inlåsta.
Här förekommer en mängd incidenter, inte sällan med hot och våld, och från personalens sida upplever man att lagstiftningen försvårar säkerhetsarbetet. Något generaldirektören Mikael Ribbenvik bekräftar och berättar att man påtalat för regeringen.
”Vi skulle behöva kunna visitera som rutinåtgärd, utan skälig misstanke, och med jämna mellanrum kunna söka igenom rummen”, säger Fredrik Beijer.Bild: Tomislav Stjepic
Från personalen finns samtidigt kritik mot att rättsavdelningen inte visar något intresse att driva frågan. Något som nu tillbakavisas av rättschefen Fredrik Beijer.
– Jag lyfte på ögonbrynen eftersom vi låg bakom en skrivelse till regeringen i november 2017 där vi just föreslår en mängd lagändringar, säger han.
Den lagstiftning som finns är från 1990-talet och ställer till exempel krav på skälig misstanke för att kunna visitera förvarstagna. I skrivelsen till regeringen 2017 påpekade Migrationsverket att flera av önskemålen på grund av säkerhetssituationen är av ”brådskande karaktär”. Ändå har inget hänt.
– Vi skulle behöva kunna visitera som rutinåtgärd, utan skälig misstanke, och med jämna mellanrum kunna söka igenom rummen. Vi ser att mängden narkotika ökar och det påverkar säkerheten, säger Fredrik Beijer.
Ett annat önskemål till regeringen var att direkt kunna placera förvarstagna i häkte, istället för på förvaren.
– Vissa förvarstagna kan vara ett säkerhetsproblem. De kan exempelvis vara brottsutvisade efter våldsbrott. Men Justitieombudsmannen (JO) har sagt att att vi först måste ta in personen på förvaret innan vi kan häktesplacera. Det innebär att det nästan måste ha hänt något innan vi kan göra en sådan placering.
Ytterligare ett krav man förde fram var att få använda väktarbolag vid transporter av förvarstagna till exempelvis sjukhus och tandläkare.
Migrationsverket senast öppnade förvar finns i Ljungbyhed och har 44 platser. I Åstorp finns 60 platser och totalt arbetar nästan 200 personer på de två skånska förvaren.Bild: Niklas Gustavsson
Fredrik Beijer uppger att JO också ser problemen med lagstiftningen som bland annat innebär att man ibland av säkerhetsskäl tvingas göra sådant som ligger i gränslandet. Rättsavdelningen arbetar just nu med en tolkning av lagen för att ge personalen stöd i vardagen.
– Det är en jättebesvärligt situation för de anställda. Det blir hela tiden en avvägning mellan arbetsmiljö och vad vi får göra enligt lagstiftningen, säger han och menar att det finns situationer där Migrationsverket riskerar att bryta mot arbetsmiljölagstiftningen för att kunna följa annan lagstiftning.
Fick ni någon respons på er skrivelse 2017?
– Inte mer än att vi förstår att de har en ganska stor arbetsbörda på justitiedepartementet. Det har varit mycket ny lagstiftning som rör utlänningslagstiftningen.
Vad kan ni mer göra?
– Det pågår hela tiden en dialog både mellan generaldirektör och statssekreterare och minister och även mellan tjänstemän. Vi fortsätter att ta upp att frågan är viktig för Migrationsverket, säger Fredrik Beijer.
Gå till toppen