Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Den nya skatten på husbilar är orimlig.”

Ge turismen förutsättningar för att utvecklas istället för att avvecklas, skriver Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), riksdagsledamot.

Det finns 100 000 registrerade husbilar i Sverige.Bild: Sven-Erik Svensson
Regeringen sätter krokben för turism och därmed för sysselsättning, tillväxt och utveckling över hela landet när den nu planerar en höjd fordonsskatt för husbilar på uppemot 30 000 kronor per år under den tre första åren efter att en husbil köpts i Sverige.
Skattehöjningen träder i kraft den 1 september och är ett resultat av regeringens bonus-malus-system, vars syfte är att uppmuntra bilköpare att välja alternativ som släpper ut lite eller ingen koldioxid. Fordon som släpper ut mer koldioxid får betala mer och vice versa.
Den nya mätmetoden WLTP (Worldwide harmonized Light vehicles Test Procedures), som används för att fastställa hur mycket koldioxid ett visst fordon släpper ut, har också betydelse för hur den nya skatten slår.
För två år sedan betalade en husbilsägare cirka 5 000 kronor per år i skatt. Den 1 juli 2018 höjdes skatten till cirka 14 000 kronor per år och nu ska den dubblas. Orsaken är att WLTP gör att skatteuttaget beräknas på ett schablonmässigt vis så att skatten för husbilar likställs med uttaget för tung lastbil. Det ger inte en rättvisande bild av husbilarnas klimatpåverkan. En husbil körs i genomsnitt betydligt mindre per år än en tung lastbil.
Skattehöjningen för husbilsägare blir orimlig och slår hårt mot svensk husbilsindustri. Höjningen gör att färre vill köpa en husbil.
Husbilsbranschen och campingen omsätter cirka 15 miljarder kronor per år och av dem kommer 75 procent från inhemsk turism.
Det finns 100 000 registrerade husbilar i Sverige och cirka 5 000 personer arbetar inom husbilsbranschen.
Skattehöjningen påverkar branschens alla led: återförsäljare, importörer, grossister, underleverantörer och verkstäder. När dessutom länder som Tyskland och Norge har låga skatter för den som köper en husbil blir konkurrensen snedvriden.
Gråimporten, parallell import, från Europa kan öka, något som i sin tur gör att regeringen går miste om de beräknade intäkter som den nya skatten är tänkt att ge. Till det kommer att miljön inte förbättras.
Varken Tyskland eller Norge väljer den svenska regeringens väg med stor skattehöjning på husbilar. Det gör att Sverige ensamt stryper en gren inom turismen i det egna landet.
Att människor väljer att semestra i husbil gynnar både landsbygd och glesbygd. Det bidrar till handel och konsumtion på platser som behöver intäkter för att behålla verksamheter och jobb.
Genom sina inköp i vårt avlånga land bidrar de som semestrar i husbil till att livsmedelsbutiker, tankställen och lokala sevärdheter kan fortleva. Försäljning av närproducerade hantverk och produkter får också en extra skjuts.
Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar. Den skapar möjligheter för tillväxt, sysselsättning och utveckling över hela landet.
Regeringen har slagit fast att Sveriges attraktionskraft som besöksdestination är en viktig fråga och konstaterar på sin hemsida att fler turister och längre vistelser ger besöksnäringen stora affärsmöjligheter inom dess olika branscher och företag som producerar varor och tjänster.
Mot bakgrund av den nya skatten på husbilar måste man ändå fråga sig om det verkligen är viktigt för regeringen att satsa på inhemsk turism.
Ge turismen förutsättningar för att utvecklas istället för att avvecklas.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) är riksdagsledamot och sitter i näringsutskottet där hon har ansvar för besöksnäringen.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen