Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Kärv industri drar ner arbetstider

Med krympande orderböcker förbereder sig den tyska industrin för sämre tider. Företag i vitt skilda branscher tar hjälp av staten för att dra ner anställdas arbetstid och lönekostnader och hålla sig flytande i svackan. I Sverige är det aktuellt att införa ett liknande system.

Främst inom tysk fordonssektor – där den snabba utvecklingen med elektrifiering av bilarna ger många företag problem – har tillverkare börjat övergå till kortare arbetstider, med hjälp från staten. Arkivbild från VW:s elbilstillverkning i Dresden.Bild: Jens Meyer/AP/TT
Globala handelsspänningar har satt sina spår. Orderingången i den tyska industrin, främst inom fordonssektorn, faller och landet befaras ha gått in i en ”mjuk” recession. Då börjar industriföretag återvända till ett system som hjälpte många företag runt om i Europa i samband med finanskrisen 2008, rapporterar The Financial Times och tyska medier som Der Spiegel.
Tyskland är ett av de länder där regeringen kompenserar den största delen av den anställdas inkomstbortfall om arbetsgivaren förkortat arbetstiderna på grund av en tillfällig konjunktursvacka. Systemet med neddragna arbetstider introducerades för att hjälpa företag genom finanskrisen utan att tvingas till massuppsägningar.
Under den senaste tiden har stora industriföretag som stålkoncernen SSAB, verkstadskoncernen Sandvik samt Volvo Cars flaggat för nedskärningar och anpassningar till krympande orderböcker. Det gör frågan om kortare arbetstider aktuell även i Sverige. Men här finns inte samma system som i Tyskland. Ännu.
I Sverige infördes också en form av krisstöd för företag i samband med finanskrisen, som dock inte har varit lika långtgående som i Tyskland och många andra europeiska länder. Ett lagförslag om förändringar i systemet bearbetas just nu av regeringen.
– Vi vill så klart att det ska på plats så fort som möjligt för att eventuellt kunna användas om det blir en djupare ekonomisk svacka, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall, som varit drivande i att få till lagändringar på området.
I utredningen till grund för lagförslaget föreslogs exempelvis att krisstöd ska kunna betalas ut till enskilda företag utan att det föreligger en djup lågkonjunktur, om alla andra möjligheter är uttömda. Möjlighet till stöd för utbildning av personal under tiden företaget går igenom en konjunktursvacka, något som facket särskilt efterfrågat. Teknikföretagen hade velat se ännu mer generösa regler, men tycker precis som IF Metall att förslaget som ligger är bra.
I den tunga fordonsindustrin har 30 procent av de tyska företagen nu gått över till kortare arbetstider för vissa anställda. I genomsnitt har cirka 4 procent av tillverkningsföretagen skurit ner på arbetstimmarna, en siffra som det Münchenbaserade forskningsinstitutet Ifo räknar med kommer att öka till 8,5 procent de närmaste tre månaderna, skriver The Financial Times.
Svenska fackförbund anser att förändringar i systemet är nödvändiga för att upprätthålla den svenska industrins konkurrenskraft. Avsaknaden av systemet har lyfts som en tydlig nackdel för Sverige när krisen var som djupast.
– Erfarenheten från 2008 är att de länder som hade ett sådant här system klarade sig bättre. Där kan man peka på, framför allt, Tyskland, men även Frankrike, Belgien och Nederländerna, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Fakta

Förslaget om ändringar i det svenska systemet

Nuvarande regler kommer att gälla. Men utredningen föreslår alltså att systemet med kortare arbetstider byggs ut till att gälla fler situationer av allvarliga kriser, för exempelvis enskilda företag. Stödet kan normalt gälla i sex månader.

När systemet slår till kan exempelvis arbetstiden begränsas till fyra dagar i veckan, eller 80 procent av arbetstiden. Lönen blir i det fallet 92 procent av den gamla inkomsten samtidigt som staten skjuter till pengar till företaget, enligt ett system där alla tre parter delar kostnaden för övervintringen.

Ett kriterium för att få det statliga krisstödet är att företaget också undersöker möjligheten att utnyttja tiden till att utbilda eller validera personalen. Staten ska då ersätta 60 procent av arbetsgivarens kostnad för utbildningsinsatsen.

Tillväxtverket blir den myndigheten som får avgöra om kriterierna för statligt stöd är uppfyllda.

Källa: Statens offentliga utredningar

Gå till toppen