Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Försök inte åka snålskjuts på begreppet ekologisk.”

Att tala om ett ekokonventionellt jordbruk är att blanda ihop olika termer på ett olyckligt sätt. Det skriver Anita Falkenek, vd för Krav, och 
Anders Lunneryd, ordförande för Ekologiska lantbrukarna.

Många svenska odlare vittnar om högre avkastning med tiden på ekologiska fält, eftersom där successivt byggs upp en frisk och bördig jord, skriver artikelförfattarna.Bild: Elin Jonsson
Det är bra att det ”vanliga” så kallade konventionella jordbruket, som fortfarande tillåter konstgödsel och bekämpningsmedel, utvecklar metoder som minskar belastningen på miljön.
Många gånger har det ekologiska jordbruket gått före och provat tekniker och metoder som konventionella lantbrukare använder idag. Sett i ljuset av det är vi överens med Peter Sylwan, agronom, vetenskapsjournalist och författare, när han hävdar att en jordbruksrevolution är på gång (Aktuella frågor 26/7).
Men att som Sylwan kalla konventionellt, plöjningsfritt jordbruk med inslag av åtgärder för biologisk mångfald för ”ekokonventionellt”, är att försöka åka snålskjuts på begreppet ”ekologisk” och att blanda ihop olika termer på ett olyckligt sätt.
Ekologiskt och Krav-certifierat lantbruk handlar om omställning till långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning, inte bara att göra det lite bättre i ett jordbruk som i grunden har problem när det gäller hållbarhet.
Krav-certifierade och andra ekologiska jordbrukare använder inte naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel i sina odlingar. Orsaken är att de satsar på att skydda natur, djur och människor från ämnen som kan vara skadliga för nyttiga organismer i jorden och som kan hamna i yt- och grundvatten. Och – vilket också är viktigt och en stor skillnad – varje år får ekologiska och Krav-godkända lantbrukare besök av en oberoende revisor för att kontrollera att de följer alla de många regler som krävs för certifiering.
Sverige behöver utveckla en mer hållbar livsmedelsproduktion och öka den totala jordbruksproduktionen i landet. Det är viktigt både för att öka självförsörjningen av livsmedel och för att utnyttja de goda förutsättningar som finns i Sverige för livsmedelsproduktion (rent vatten, frisk natur, lågt skadetryck av sjukdomar på växtlighet och djur, minimal användning av antibiotika i djuruppfödningen). Svensk livsmedelsproduktion har också ett stort värde på exportmarknaden, och skulle kunna ge sysselsättning åt väldigt många fler.
Utveckling av plöjningsfria metoder, som Peter Sylwan förespråkar, kan vara en del av den förändring som krävs, men inte om de bygger på en fortsatt eller ökande användning av naturfrämmande kemiska preparat. För att uppnå det nationella miljömålet ”giftfri miljö”, behöver tvärtom mer av jordbruket bli ekologiskt.
Det stämmer som Peter Sylwan påpekar att ett konventionellt jordbruk kan få ut betydligt större skördar än ett vanligt ekojordbruk. Genomsnittsavkastningen på flera grödor som odlas i Sverige är lägre om de produceras ekologiskt. Det beror på att lantbrukarna odlar mer ekologiskt i skogsbygder och på marker som i sig ger lägre avkastning. Skåne har mycket bördig jordbruksmark, men har lägst andel ekologisk jordbruksmark av alla län i Sverige.
Men det finns exempel på att ekologisk produktion ger ungefär lika stor avkastning som konventionell produktion och i flera utvecklingsländer får man högre avkastning med ekologiska brukningsmetoder.
Många svenska odlare vittnar också om högre avkastning med tiden på ekologiska fält, eftersom där successivt byggs upp en frisk och bördig jord.
Peter Sylwan pekar på behovet av att kunna föda en växande befolkning. Men detta handlar inte bara om skördenivåer, utan även om sådant som tillgång, pris och att mat slängs eller förstörs på grund av dålig hantering.
En jordbruksrevolution värd namnet kräver mer än ett plöjningsfritt jordbruk; den kräver även minskad användning av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, att kretsloppet sluts mellan stad och land så att allt organiskt avfall som bildas i städerna används inom jordbruket för att ta vara på näringen. En jordbruksrevolution kräver också bättre grödor, metoder och kunskap för att kunna bruka jorden på ett långsiktigt hållbart sätt.
Framtiden behöver ekologiska jordbruk.

Anita Falkenek

Anders Lunneryd

Anita Falkenek är vd för Krav.
Anders Lunneryd är ordförande för Ekologiska lantbrukarna.
Gå till toppen