Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Vitet till Malmö stad är ett symtom på svenska skolans bekymmer.

Bristande anpassningar i skolan gör det svårt för elever att fullgöra sin skolplikt.Bild: Roald, Berit
I Sverige råder skolplikt. Men barn har också rätttillutbildning. I varje skola finns ett antal barn med behov av särskilda anpassningar för att klara sin skolgång. Det kan exempelvis bero på dyslexi, rörelsehinder eller neuropsykiatriska funktionsvariationer som adhd och autism. Skolan är skyldig att se till att dessa barn får det stöd de behöver för att kunna fullgöra sin skolplikt.
Så sker inte alltid. I veckan rapporterade Sydsvenskan att Malmö stad ska betala ett vite om 300 000 kronor för bristande anpassningar för en elev på Höjaskolan. Eleven har haft svårt att klara skolan på grund av för mycket intryck och höga ljud.
Skolinspektionen, som har varit inblandad i elevärendet i ett och ett halvt år, har uppmanat kommunen att göra en grundlig utredning och en åtgärdsplan för eleven. Men eftersom kommunen fortfarande inte vidtagit tillräckliga åtgärder för eleven har förvaltningsrätten beslutat att den måste betala vite.
Det är positivt att otillräckliga anpassningar får konsekvenser, att Skolinspektionen visar att skollagen måste respekteras. Alla barn ska ha likvärdiga förutsättningar att klara utbildningen. Förhoppningsvis leder vitet till större ansträngningar från kommunens sida i fortsättningen, även om Malmö stad inte håller med Skolinspektionen och kommer överklaga förvaltningsrättens beslut.
Men det aktuella fallet på Höjaskolan är först och främst ett symtom på den svenska skolans mer djupliggande problem. Avsaknaden av studiero, lärarbristen och en överdriven inkluderingstanke gör det svårt att skapa goda förutsättningar för barn med särskilda behov.
Sedan den nuvarande skollagen trädde i kraft, år 2010, är det endast barn med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning som ska gå i grundsärskolan. Därmed har antalet barn med särskilda behov ökat i den vanliga grundskolan. Kompetensen och resurserna för att möta dessa barns behov är bristfälliga, enligt en rapport från Skolverket.
Rapporten visar också att arbetet med att utveckla och förbättra skolornas pedagogiska, sociala och fysiska tillgänglighet skiljer sig mycket åt mellan olika skolor och olika huvudmän. Hälften av alla specialpedagoger och speciallärare anser att den skola de är verksamma på brister i anpassningar för vissa funktionsnedsättningar.
Flera av skolans problem adresseras i 73-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. I den konstateras att studieron måste förbättras, att inkluderingstanken gått för långt, att det måste bli lättare att få stöd i mindre undervisningsgrupp och att det statliga stödet för likvärdighet bör öka. Förslagen är bra, nu återstår att genomföra dem.
Bäst vore om Liberalernas förslag om ett förstatligande av skolan förverkligas. Då kommer skillnaderna mellan olika delar av landet troligen att minska. Men oavsett vilka förändringar partierna lyckas få till stånd är det viktigt att skynda långsamt. Skolan har blivit föremål för allt för många ogenomtänkta och spretiga reformer.
Gå till toppen