Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Det räcker inte att begränsa användningen av antibiotika.”

På samma sätt som utsläpp inte förhåller sig till landsgränser gör inte bakterier det. Därför krävs ett gemensamt agerande inom Europa. Det skriver Jessica Polfjärd (M), EU-parlamentariker.

Odlingsplatta med bakterier, varav några är resistenta mot antibiotika, på laboratoriet vid antibiotikaforskningsenheten Klinisk mikrobiologi i Uppsala.Bild: Lars Pehrson / SvD / TT
Ungefär 700 000 människor dör varje år på grund av att antibiotika som tidigare kunde ha räddat dem inte längre hjälper mot många infektioner, enligt FN:s världshälsoorganisation WHO. Och läget förvärras.
År 2050 beräknas tio miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner om inte omfattande åtgärder sätts in för att förhindra utvecklingen.
Antibiotikaresistens är en av vår tids stora ödesfrågor. Användningen måste begränsas och ny antibiotika utvecklas. Sverige har kommit långt, men utan insatser internationellt spelar det ingen roll – även bakterier i Sverige blir förr eller senare resistenta mot antibiotika.
Internationella insatser kan till en del ske via EU. Tydligare regler för användning av antibiotika och stöd till forskning och innovation kan betyda mycket.
Enligt EU-kommissionen orsakar antibiotikaresistens varje år ungefär 25 000 dödsfall inom unionen. De kostnader antibiotikaresistens orsakar uppgår för den europeiska sjukvården till 1,5 miljarder euro årligen.
Många av de ingrepp som idag i stora delar världen tas för givna, till exempel kejsarsnitt, är helt beroende av tillgång till fungerande antibiotika.
Det sker dessutom en kraftig ökning av multiresistenta bakterier, på vilka inte ens den mest kraftfulla sortens antibiotika hjälper.
Förutom allt mänskligt lidande antibiotikaresistensen orsakar, är samhällskostnaderna enligtEU-kommissionen jämförbara med finanskrisen 2008.
Frågan om antibiotikaresistens måste tas på större allvar. Som EU-parlamentariker arbetar jag för att unionens insatser ska bli kraftfullare.
Det finns inget alexanderhugg som ensamt är lösningen, men initieras fler reformer så snart som möjligt kanske utvecklingen kan hejdas.
EU stöder unionens medlemsländer när det gäller att utveckla nationella strategier mot antibiotikaresistens. Även om flera medlemsländer nu har en sådan strategi måste EU även framöver uppmuntra och hjälpa medlemsländerna att vidta kraftfulla åtgärder.
Nyligen införde EU hårdare regler för de mediciner veterinärer får ge till djur. Nu behöver unionen se till att alla medlemsländer följer det nya regelverket som måste kompletteras med insatser inom hälso- och sjukvården.
I vissa delar av Europa går det att få antibiotika utan recept. Därför behöver EU införa ett nytt regelverk för antibiotika som bör innehålla krav på att all antibiotika måste skrivas ut på recept. Eventuellt bör det kombineras med krav på rapportering till nationella myndigheter.
Men det räcker inte att begränsa användningen. Forskning för att få fram ny antibiotika som det ännu inte utvecklats resistens mot behövs också.2017 var bara 62 produkter så pass utvecklade att de genomgick kliniska prövningar. Och av dem beräknades bara fem vara så verksamma att de kan nå marknaden.
Forskning är avgörande för medicinska genombrott. EU måste därför prioritera forskning på antibiotikaresistens och ny antibiotika inom ramen för unionens nya forskningsprogram Horizon Europe.
All forskning på nya läkemedel är kostsam och kännetecknas av stora ekonomiska risker. När det gäller antibiotika är den ekonomiska osäkerheten ovanligt stor.
En särskild ekonomisk fond på EU-nivå bör inrättas. Från den skulle de företag som når genombrott i forskning på antibiotika och resistens kunna få pengar.
Det som kallas förlängd marknadsexklusivitet, möjligheten att få förlängda patent, kan också göra att fler vill försöka få fram ny antibiotika. Men eftersom antibiotika helst inte ska användas, blir forskningen mer värdefull om ett patent kan omfatta andra produkter som ägs av företaget istället för antibiotikan.
Det svenska EU-medlemskapet används på bästa sätt när samarbetet fokuseras på att möta utmaningar Sverige inte kan lösa på egen hand. På samma sätt som utsläpp inte förhåller sig till landsgränser gör inte bakterier det. Därför krävs ett gemensamt agerande inom Europa.

Jessica Polfjärd

Jessica Polfjärd (M) är EU-parlamentariker.
Gå till toppen