Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Låt lärarna lyfta ut elever som stör.

Avveckla Barn- och elevombudet, Beo, med omedelbar verkan, kräver – ännu en gång – Liberalerna genom sin skolpolitiska talesperson Roger Haddad.
I en debattartikel i Aftonbladet (7/8) anklagar Haddad Beo för att "motarbeta lärare och skolpersonal som inom skollagens ramar ingriper mot stöket".
Bakgrunden är en händelse 2017 på en högstadieskola i Lidköpings kommun. Några elever hade flyttat runt möbler i skolans cafeteria. En soffa kom på så sätt att blockera en passage. När eleverna i soffan blev tillsagda att flytta på sig vägrade en av dem. En lärare tog då tag i eleven och lyfte honom ur soffan. Detta ingripande anser Beo innebar en oproportionerlig våldsanvändning och därmed en kränkning som berättigar den bortlyfta eleven till ett skadestånd på 10 000 kronor.
Ärendet har vandrat genom såväl tingsrätt som hovrätt. Båda instanserna har avvisat Beo:s skadeståndskrav.
Enligt hovrättens bedömning, citerad i Expressen, var det en ”proportionerlig åtgärd för att komma tillrätta med en ordningsstörning".
Men Beo, som är en del av Skolinspektionen, låter sig inte nöja. Myndigheten har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen.
Om en elev "stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt och inte slutar med det när läraren säger till" får läraren visa ut en elev för resten av lektionen, förklarar Skolverket. Så långt inga konstigheter. Men om eleven inte lyder och lämnar frivilligt, då blir det besvärligt.
Kristina Rollbäck, chefsjurist på Lärarnas riksförbund, beskriver det som en gråzon.
"Står eleven upp, kan du möjligen fösa eller dra hen ut ur klassrummet", säger hon till Skolvärlden och följer upp med detta råd:
"Vägrar en elev lämna klassrummet, kalla på hjälp."
Och när den hjälpen anländer, vad kan den göra? Ta ut resten av klassen, som ett undervisningsråd på Skolverket tipsat om?
Beo hänvisar till att skadeståndskraven alltid riktas mot huvudmannen eller mot skolan – inte mot den enskilde läraren eller annan skolpersonal. Men det är den anställdes agerande som nagelfars. Det är läraren som riskerar att mista sin legitimation, eller få en varning. Det är den anställde som måste genomlida utdragna utredningar, möten, inte sällan polisförhör och därefter kanske en rättslig process i flera instanser.
Det finns exempel på hur lärare blivit avstängda, omplacerade, pressats att sluta eller – om de varit vikarier – inte fått förlängd tjänst. Och detta innan anklagelserna mot dem prövats.
Och så undrar politiker och andra varför lärare flyr yrket eller varför svenska skolor har ordningsproblem.
Beo säger sig värna eleverna. Men vilka elever? De som bråkar och stör? Vem värnar i så fall de andra elevernas rätt till undervisning, till en lugn och trygg klassrums- och inlärningsmiljö?
Ett alternativ till att lägga ner Beo är så klart att riksdagen ändrar i lämpliga lagar och förordningar så att det blir tydligare vad lärare och annan personal får göra när tillsägelser inte hjälper.
Gå till toppen