Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Populära dna-register kan användas av polisen

Släktforskning via dna-databaser har blivit något av en trend världen över. Men den som söker efter ursprung kan också omedvetet bidra till att sätta avlägsna släktingar bakom lås och bom, när databaserna nu används av polisen.

Polisen kan använda populära dna-databaser för släktforskning i utredningar. Arkivbild.Bild: Yvonne Åsell /Svd/Scanpix/TT
Många svenskar har de senaste åren skickat in sitt dna till kommersiella företag i hopp om att få veta mer om sitt genetiska ursprung, eller kanske för att hitta en avlägsen släkting i USA.
Men vad många kanske inte känner till är att polisen i vissa fall kan använda sig av dna-företagens databaser vid grova brottsutredningar.
Det olösta dubbelmordet i Linköping 2004 blir ett sådant fall. Gärningsmannen lämnade spår i form av blod och hårstrån när han med kniv mördade en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna. Nu ska dna-profilen skickas in till två populära dna-databaser för släktforskning, i hopp om någon typ av träff för att komma vidare i utredningen, vilket även Sveriges Radio rapporterat om.
Sedan den 1 januari kan polisen göra så kallade familjesökningar i polisens dna-register, men nu blir Linköpingsfallet ett pilotprojekt i Sverige när det kommer till användandet av kommersiella dna-databaser vid polisutredningar.
– Jag kan inte gå in på det specifika fallet, men förhoppningen är att den här metoden kan hjälpa oss att lösa grova brott framöver. Det görs helt enkelt en regelrätt släktforskning, säger Ricky Ansell, chef för biologisektionen på Nationellt forensiskt center, NFC.
Databaserna som den svenska polisen använder sig av i ett inledande skede är Gedmatch och Family tree. Den senare är en av de mest använda bland svenskar.
I Family trees användaravtal står det att rättsväsendet kan få tillstånd att använda tjänsten för att ”identifiera kvarlevor av avlidna personer” eller för att ”identifiera förövare vid mord, sexuella övergrepp eller kidnappning”.
Andra populära sajter, som exempelvis My Heritage, skriver i stället att det är ”strängt förbjudet att använda dna-tjänsterna för brottsbekämpande ändamål” i sitt användaravtal, med tillägget att tillstånd kan ges om domstolsbeslut finns.
Etiska och juridiska komplikationer med att använda de kommersiella registren är något polisen tagit hänsyn till, menar Ricky Ansell.
– Vi startade en utredning efter att metoden visat sig vara framgångsrik i USA, bland annat i gripandet av den misstänkte seriemördaren ”Golden State Killer”, och tillsammans med rättsmedicinalverket kom vi fram till att vi kan testa metoden. Utgångspunkten har varit att endast använda databaser som är öppna för polisen, säger Ricky Ansell.
Fakta

Bakgrund: Dubbelmordet i Linköping

Tidigt på morgonen den 19 oktober 2004 överfölls en åttaårig pojke på Åsgatan i Linköping. Han höggs med kniv och gärningsmannen högg även ner en 56-årig kvinna. Båda offren dog av sina skador.

Efter morden slängde gärningsmannen ifrån sig kniven. I närheten hittades även mördarens mössa i ett tidningsställ. Vid attacken skar sig antagligen mördaren i handen och polisen har säkrat hans dna och tagit fram en profil.

Under 15 års tid har tusentals personer topsats i hopp om en matchning.

En lagändring som trädde i kraft i början av 2019 har även gjort det möjligt för polisen att göra så kallade familjesökningar, där dna-spår använts för att hitta möjliga släktingar till den som dna-spåret kommer ifrån. Ett flertal personer har under året kollats upp i Linköpingsärendet, men gärningsmannen har ännu inte hittats.

I augusti 2019 skickar polisen in gärningsmannens dna-profil till två kommersiella dna-databaser, i hopp om någon typ av matchning.

Källa: Polisen

Gå till toppen