Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Elin Henriksson: Det är barns framtid och hälsa som hotas.

Dålig familjeekonomi har negativ inverkan på barns skolprestationer, på deras fysiska och psykiska hälsa.Bild: Jessica Gow/TT
Ungefär vart tionde barn i Skåne lever i en familj med skulder hos Kronofogden, enligt ny statistik. I antal motsvarar det 30 285 barn. Antalet i hela Sverige är 183 000. Siffrorna låter alarmerande, men frågan är hur de ska tolkas och vilka livsvillkor som gömmer sig bakom dem.
Larm om att många barnfamiljer lever i ekonomisk utsatthet kommer med jämna mellanrum. Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapporter är ett exempel. Men allt för ofta blandas olika grader av ekonomiska problem samman.
Barnfattigdom illustreras inte sällan med exempel som att inte ha råd med en mobiltelefon eller att familjen inte kan åka på utlandssemester. En beskrivning som ger sken av att ekonomisk utsatthet i Sverige närmast handlar om lyxproblem.
I en intervju i tidningen säger exempelvis en anställd på Kronofogden att han brukar råda föräldrar att förklara för barnen varför de inte har råd med märkeskläder och dyra resor. Men på tal om samma grupp berättar han om barn som äter extra mycket på skollunchen för att minska föräldrarnas matkostnader.
Det är olyckligt att så olika nivåer av ekonomiska problem blandas ihop som om det vore samma sak. Att oroa sig för om middagen kommer att räcka är något annat än att inte kunna köpa märkeskläder. Sammanblandningen är att göra de mest utsatta barnen en otjänst, eftersom deras situation osynliggörs.
För de mest utsatta barnen kan konsekvenserna av föräldrarnas brist på pengar vara stora. Enligt två statliga utredningar om hälsa på lika villkor, från 2016 och 2017, har dålig familjeekonomi negativ inverkan på barns skolprestationer, på deras fysiska och psykiska hälsa och i förlängningen på deras livsvillkor som vuxna.
Risken att bli inskriven på sjukhus är ungefär 40 procent högre för barn som lever i ekonomisk utsatthet och sannolikheten att dö under barndomen är mer än dubbelt så stor. Detta jämfört med barn med högst socioekonomisk status.
Den ekonomiska utsatthetens konsekvenser på skolprestationer syns tydligast bland pojkar, varav fler än hälften går ut grundskolan med låga eller ofullständiga betyg. Något som i sin tur är en stark riskfaktor för framtida psykosociala problem. Kort utbildning är dessutom förenat med lägre medellivslängd.
Barns ekonomiska utsatthet har med andra ord betydligt värre följder än att de känner sig utanför för att de inte kan köpa märkeskläder.
Olika nivåer av ekonomiska problem måste skiljas åt. På så sätt kan det bli ett ökat fokus på de mest utsatta barnen och på hur deras liv påverkas av familjens ekonomi. Det behöver uppmärksammas att det finns barn i Sverige som lever under verkligt svåra förhållanden, att det finns barn som oroar sig över dagens middag. De är inte 183 000, men de är för många.
I 73-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna betonas vikten av jämlikhet och lika chanser att lyckas i livet oberoende av bakgrund. Om partierna menar allvar med denna målsättning måste de ta krafttag för att förbättra förutsättningarna för de mest utsatta barnen. Det är inte acceptabelt att barns hälsa, utbildning och framtid påverkas så mycket av föräldrarnas ekonomi.
Gå till toppen