Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Minnesord om Nils H Sternby

Nils Herman Sternby, Malmö, har avlidit i en ålder av 89 år. Hans sörjs närmast av frun Kristina samt sönerna Jan och Erland med familjer.

Nils H Sternby – samtidens främste Bordeauxambassadör i Sverige – har gått ur tiden. Vännerna vid Commanderie de Bordeaux à Malmö saknar honom djupt.
Redan när Nils studerade medicin i Lund väcktes hans vinintresse. Tillsammans med likasinnade arrangerade han vinprovningar och lade därmed grunden för en kunskap som efter hand skulle få allt större djup och bredd.
Återkommande resor till världens vinmetropoler gjorde att han med tiden fick ett stort kontaktnät av vinbönder och slottsägare, grossister, vinhandlare och vinskribenter. Intresset för vinerna från Bordeaux etablerades tidigt och stod sig genom åren.
I Bordeaux har det alltid funnits regionala sammanslutningar – confrèries, jurades eller liknande benämningar – med uppgiften att främja kännedom om och försäljning av den egna regionens viner. Med tiden bildades en gemensam intresseorganisation och ur den genererades 1975 en icke-kommersiell sammanslutning, Grand Conseil du Vin de Bordeaux, vars uppgift var att främja samtliga appellationer i Bordeaux – i såväl Frankrike som utom­lands. Sedan dess har sammanlagt 90 avnämare bildats i 28 länder.
Genom Nils Sternbys omfattande kontakter i Bordeaux kunde Sveriges första commanderie invigas i Malmö 1987. Det var självklart att Nils blev föreningens första Maître.
Från och med nu började en omfattande aktivitet vid Commanderie de Bordeaux à Malmö.
Vinprovningar med olika teman liksom Wine Maker’s dinners med tillresta slottsägare från både högra och vänstra stranden arrangerades. Särskilt uppskattade blev resorna till Bordeaux.
Under fem intensiva dagar besöker man olika vin­egendomar. Det finns inte ett enda Médoc-slott bland dem som klassificerades vid den stora utställningen i Paris 1855 som inte har besökts av Malmö-commanderiet under Nils ledning.
Till detta kan man lägga en stor mängd visiter med vinprovningar, luncher och middagar vid både berömda egendomar och små vingårdar i Pomerol, Saint Emilion, Sauternes, Graves och andra platser i detta stora vindistrikt. Överallt var Nils känd och därav följde att alla som tog emot den svenska gruppen var välkomnande.
Somliga av oss som var med minns ett mycket glatt möte på Château Rauzan-Ségla mellan Nils och John Kolasa. De hade lärt känna varandra på Château Latour där Kolasa tidigare hade haft en ledande position, men blivit övertalad att ta över på Rauzan-Ségla sedan Chanel hade förvärvat egendomen. Mötet var så hjärtligt att alla i den svenska gruppen rördes och gladdes över vad de fick bevittna. Nils var enastående på att knyta kontakter och att dessutom hålla dem vid liv.
Många Malmö-commandeurer och andra vänner har kunnat berätta om Nils generositet. Han bjöd gärna ur den egna källaren och inte sällan rörde det sig om verkliga rariteter.
Saknaden är stor efter denne vän. Att få dela bord med Nils var en glädje. Alla minns vi honom med saknad och låter Carl ­Michael Bellmans ord om minne och vänskap bli en erinran om vår sorg:
”Vem är som ej vår broder minns? / Fastän hans skugga mer ej finns”
Vännerna vid Commanderie de Bordeaux à Malmö
Gå till toppen