Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Visst åker jag snålskjuts på begreppet ekologisk - det är ju meningen.”

Vägen till ett ekologiskt hållbart jordbruk går Det skriver Peter Sylwan, agronom, vetenskapsjournalist och författare.

Ett ekologiskt hållbart jordbruk måste uppfylla fyra villkor, enligt Peter Sylwan. Kemi, biologi eller mekanik är inte det viktiga. Här ger honungsört i fältkanten mat åt pollinerande insekter och skydd åt skadeinsekternas fiender.
Så utomordentligt glädjande – och viktigt – att Anita Falkenek, vd för Krav, och 
Anders Lunneryd, ordförande för Ekologiska lantbrukarna, tar sig tid att svara på mitt något provokativa försök att åka snålskjuts på begreppet ”ekologiskt” (Aktuella frågor 3/8). Det ärprecis en av mina avsikter – att få uppmärksamhet kring den olyckliga låsningen och uppdelningen av debatten om vad som är vägarna till det ekologiskt mest hållbara framtidsjordbruket (Aktuella frågor 26/7).
Låsningarna är många och lösningarna går inte att fånga in och beskriva så enkelt som ett val mellan ”ekologiskt” eller ”konventionellt”. Att tala om ett ”ekokonventionellt” jordbruk är mitt försök att visa just det, och att vägen till ett ekologiskt hållbart jordbruk troligen går via kombinationer av tankar, teknik och metoder som kommer från antingen ekojordbruk eller konventionellt jordbruk.
Det vore bra om beslutsfattare, debattörer och alla som sysslar med jordbruk först kunde försöka bli överens om vad som menas med ett ekologiskt hållbart jordbrukssystem.
Här är mitt förslag på fyra grundläggande villkor som måste vara uppfyllda för att ett jordbruk ska vara ekologiskt hållbart.
I ett ekologiskt hållbart jordbruk:
• läcker det inte ut mer näringsämnen, till exempel fosfor och kväve, än vad omgivningen har nytta av och klarar av att ta hand om.
• är erosionen av jord inte större än från skog eller ständigt gröna gräsmarker, till exempel hagmarker eller en prärie.
• byggs det upp mer mull i marken och tas upp mer växthusgaser än vad som försvinner.
•är den biologiska mångfalden stabil eller ökar och gör nytta, både på och i jorden.
Att allt jordbruk – oavsett vad vi kallar det – har en bra bit kvar till att villkoren är uppfyllda är nog alla överens om.Och kanske också om varifrån inspirationen kan hämtas till hur de ska bli verklighet – från naturen själv. Det är ju det naturvetenskapen är till för – att förstå hur naturen fungerar.
I naturliga ekosystem är alla de fyra villkoren redan uppfyllda. Kanske tack vare det är till exempel en bra skog på bra mark ungefär lika produktiv som en bra åker. Alltså lika bra på att förvandla sol, vind och vatten till gröna träd som bondens åker är bra på att förvandla sol, vind och vatten till gröna jordbruksväxter.
Om lantbruket kunde lära av hur träden och skogens alla växter samspelar med varandra och jorden, och odla åkern på samma sätt som skogen växer, skulle vi ju både få åkerns mat och skogens ekologiska hållbarhet.
Skogens – och de ständigt gröna gräsmarkernas – trick och hemlighet är just att inte varje år riva sönder marken och förstöra för andra organismer med plog och harv. I naturen är marken alltid täckt av skyddande växter och jorden genomvävd av växande eller vissnande rötter som håller jorden på plats så att den inte eroderar bort från marken och ut i haven. Markens gröna växter suger dessutom i sig koldioxid från luften, deras rötter tar hand om markens näringsämnen så att de inte läcker ut i bäckar och åar, och rötterna pumpar ner kol i jorden och förvandlar den till mull i marken.
Den dagen bönderna kan göra om naturens trick och hemligheter på sina åkrar har målet, ett ekologiskt hållbart jordbruk, kommit en bra bit närmare, oavsett om det kallas ”ekologiskt" eller ”konventionellt".
Det är hur bra metoderna fungerar för att uppnå de fyra grundläggande villkor jag listar som bör bestämma vilka metoder som ska användas, oavsett om de är mekaniska, kemiska eller biologiska. Och i det valet är det viktigt att inte glömma att också plog och harv är bekämpningsmedel och inte självklart bättre än kemiska medel bara för att de är mekaniska och att naturen själv håller sig med en avancerad kemi som skulle kunna ersätta både dagens mekaniska och kemiska metoder.

Peter Sylwan

Peter Sylwan är agronom, vetenskapsjournalist och författare.
Läs också ”Försök inte åka snålskjuts på begreppet ekologisk.”
Läs också ”En jordbruksrevolution är på gång.”
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen