Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Än brister det i arbetet mot hedersförtryck.

Negin Amirekhtiar är sakkunnig vid Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.Bild: Adam Wrafterl/SvD/TT
Augusti. Skolstarten är bara någon vecka bort. I hur många klassrum kommer en bänk att stå tom för att den flicka som skulle ha suttit där blivit bortgift under sommarlovet?
En retorisk fråga, men svaret är självklart: för många. Varje tom bänk är en för mycket.
De senaste fem åren har det skett en påtaglig ökning av antalet polisanmälningar om misstänkt tvångsgifte, från 48 anmälningar 2015 till 131 stycken förra året. Fram till juli i år har 57 fall av misstänkt tvångsgifte anmälts till polisen, rapporterade Svenska Dagbladet för en tid sedan.
Tvångsgifte drabbar för övrigt inte enbart flickor. Även pojkar utsätts, om än inte i samma omfattning.
Också polisanmälningar om misstänkt könsstympning – ett fenomen som även det kan kopplas till sommarlovet när familjer reser till sitt gamla hemland – har ökat, från 14 år 2015 till 38 anmälningar förra året.
Speglar det ökade antalet polisanmälningar om tvångsgifte en verklig ökning eller är det bara mörkertalen som krymper?
"Jag tror att det beror på ökad uppmärksamhet kring hedersrelaterat våld och förtryck och att lagstiftningen har ändrats", säger Negin Amirekhtiar, sakkunnig på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, till Svenska Dagbladet.
Sannolikt spelar även ökad invandring från länder där hederskultur och tvångsgifte är vanligt förekommande en roll.
År 2014 skärptes lagstiftningen mot tvångsgifte i och med att brottet äktenskapstvång infördes. Antalet domar är dock få, sex varav fem fällande.
"Det är svårt att få målsägandena att berätta eftersom det finns ett ganska stort motstånd mot att göra det när man lever i en hederskultur", konstaterar Jessica Wenna, vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Eskilstuna.
Ytterligare lagskärpningar ser ut att vara på väg. En majoritet i riksdagen vill införa ett utreseförbud för barn som riskerar tvångsgifte eller könsstympning, i linje med förslag i utredningen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69).
En vällovlig tanke, men förknippad med en hel del svagheter. Exempelvis påpekar Justitieombudsmannen, JO, i sitt remissyttrande att det saknas en konsekvensanalys. Den tänkta nya lagen riskerar med andra ord att bli ett slag i luften.
Utvecklingen går långsamt. Att ta upp frågan om hedersrelaterat våld och förtryck var länge kontroversiellt. Så är inte längre fallet. Kritikstormen förra året mot Socialstyrelsens broschyr Information till dig som är gift med ett barn, med dess överslätande språkbruk, var ett tecken på att vinden vänt.
Men fortfarande är bristerna i det förebyggande arbetet stora, liksom kunskapsluckorna. Väldigt få kommuner har kartlagt förekomsten av hedersrelaterat förtryck och våld. De flesta kommuner saknar också en handlingsplan för hur problemet ska tacklas.
Det har otvivelaktigt blivit bättre men det är långtifrån bra.
Gå till toppen