Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Hongkong har hamnat i recession”

De våldsamma protesterna i Hongkong har skrämt marknaden och skapat svallvågor över Asien. En militär inblandning från Peking vore ödesdiger för finansmetropolen – men skulle skada en redan hårt pressad kinesisk ekonomi alltför mycket för att vara sannolik, bedömer en expert.

Nedgång på börsen.Bild: TT
Medan Hongkongs flygplats på tisdagen återigen stängdes på grund av omfattande protester, nådde Hongkongbörsen nya bottennivåer. Hang Seng-index, den viktigaste indikatorn på hur det går för Hongkongs ekonomi, föll mer än två procent – till den lägsta nivån på över sju månader. Sedan oroligheterna startade i regionen i juni har Hongkongbörsen tappat 6 procent.
De allt våldsammare sammandrabbningarna mellan demonstranter och polis i den asiatiska finansmetropolen har bland annat resulterat i att kollektivtrafiken stoppats. I helgen kastade polisen ner tårgas i tunnelbanan i en konfrontation med demonstranterna.
Ett av de bolag som fått ta en hård smäll är just MTR, som kör Hongkongs tunnelbana, vars aktie dök nästan 4 procent under tisdagen. Andra drabbade är stora fastighetsbolag och företag i underhållningsbranschen, som påverkas av oron för en minskad turism. Även kinesiska jättar som teknikföretaget Tencent såg en nedgång.
– Osäkerheten gör att det blir mer rörlighet och volatilitet på börsen, säger Frédéric Cho, fristående Kinakännare.
Hongkongs marknadsekonomi skyddas genom överenskommelsen ”ett land, två system”, som Peking garanterade vid Storbritanniens överlämnande. Det är det som gjort att den självstyrande regionen, trots att den är en del av det mer planekonomiska Kina, kunnat fortsätta att vara ett internationellt finanscentrum.
När omvärlden nu ser en situation där Peking hotar att gå in och ta i med ”järnhand” mot protesterna drar man öronen åt sig.
Samtidigt vet man att Hongkong är ekonomiskt mycket betydelsefullt för fastlandet, inte minst som ett nav i handelskriget mot USA. Mycket av Kinas export går via Hongkong. Hongkongbörsen är landets enda internationella börsplats och viktig för Kinas kapitalmarknadsflöden.
– Hongkongdollarn är, till skillnad från den kinesiska valutan renminbin, kopplad till den amerikanska dollarn och det är på Hongkongbörsen som Kina gör introduktionen av alla sina stora bolag, säger Frédéric Cho.
Hongkongs viktiga roll, i kombination med handelskrig och en i övrigt pressad kinesisk ekonomi, talar emot en militär inblandning från Peking, enligt Cho.
Å andra sidan har Hongkong tappat i ekonomisk betydelse. Förr hette det att Hongkong var gåsen som värper guldäggen, men 2018 fick regionen se sig ekonomiskt omsprungen av grannstaden Shenzhen. I dag står den forna kolonin för en betydligt mindre del av den kinesiska ekonomin än för bara tio år sedan.
– Hongkongs ekonomiska storlek har minskat, men dess betydelse och vikt som Kinas enda internationella finanscentrum har ökat, säger Cho.
Allra hårdast drabbat av krisen i Hongkong har dock detaljhandeln blivit. Enligt nyhetsbyrån AFP tappade sektorn 6,7 procent i försäljning i juni jämfört med juni i fjol. Det drabbar förstås även små företag, i en stad där det är dyrt att leva och många nätt och jämnt går runt.
– Hongkong har hamnat i recession. Demonstrationerna har lett till att turisterna från fastlandet, som brukar vara de som driver detaljhandelsutvecklingen, har uteblivit, säger Cho.
Nu växer oron i regionen för vad det kan få för konsekvenser på lång sikt.
Samtidigt kan det vara tvära kast mellan uppgång och nedgång i Hongkongs utpräglade marknadsekonomi, poängterar Frédéric Cho.
– Varje gång Hongkong har haft en krisartad situation har det snabbt märkts på börsen. Kommer man till en överenskommelse kan det vända hastigt igen. Men jag tror att hur handelskriget utvecklas kommer att ha en större betydelse än protesterna.
Fakta

Bakgrund: Protesterna i Hongkong

De pågående protesterna inleddes den 31 mars för att stoppa ett lagförslag som tillåter utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina. Förslaget fick Hongkongborna att se rött, då regionen har ett fristående rättssystem, medan Kinas system är politiserat. Man oroade sig för att dissidenter som tagit tillflykt till det friare Hongkong skulle ställas inför rätta på fastlandet.

De i ett inledande skede fredliga demonstrationerna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på hyllan, men det folkliga upproret utökade sina krav. Demonstranterna vill bland annat att Hongkongs ledare Carrie Lam ska avgå och de vill se en oberoende utredning om hur protesterna har hanterats av polisen. De kräver dessutom att utlämningsförslaget rivs för all framtid.

Parallellt med att demonstranternas krav på ökad demokrati och minskat inflytande från Peking har vuxit, har även våldet mellan demonstranter och polis tilltagit. Demonstranter har blockerat tåg och vägar, flyg har ställts in och en generalstrejk utlysts. Polisstationer och myndighetsbyggnader har omringats och attackerats. Polis har använt tårgas och gummikulor. Hittills har 600 personer gripits.

Peking å sin sida har svarat genom skarpa varningar till demonstranterna samt de makter de anser driva på rörelsen.

Under senare år har protester brutit ut i Hongkong vid flera tillfällen. 2013 initierades den så kallade occupyrörelsen, som genom civil olydnad krävde ett mer demokratiskt valsystem.

Som en följd av den föddes paraplyrörelsen 2014, då hundratusentals människor demonstrerade för fria val och demokrati. Detta sedan fastlandsregeringen beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val.

Paraplyrörelsen övergick i våldsamma protester och flera av rörelsens ledare sattes senare i fängelse. Valberedningen infördes trots protesterna.

Källor: AFP, Utrikespolitiska institutet, m fl.

Gå till toppen