Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Internutredningen nedlagd mot poliserna som sköt bombmannen på Malmö C

Poliserna som sköt den misstänkte bombmannen på Malmö C begick inget tjänstefel. Tvärtom agerade de helt exemplariskt, konstaterar chefsåklagaren Joakim Zander.

Bild från en ordningsvakts kroppskamera på Malmö C.Bild: Polisens förundersökning
På förmiddagen den 10 juni började en 44-årig man skrika att han hade en bomb och skjutvapen i sin väska på Malmö C.
Mannens agerande slutade med att han blev skjuten med tre skott i benen, centralen utrymdes för att genomsökas efter explosiva ämnen. Och tågtrafiken lamslogs.
En rättsprocess drogs igång mot 44-åringen – som tingsrätten konstaterat skyldig till grovt olaga hot och hot mot tjänsteman. Mannen genomgår för tillfället en rättspsykiatrisk undersökning som ska avgöra om han ska straffas med fängelse eller vård.
Samma dag som 44-åringen bombhotat Malmö C drog polisens enhet för särskilda utredningar igång en förundersökning om poliserna som ingripit begått något tjänstefel. De fick även lämna in sina pistoler.
Detta görs regelmässigt efter att poliser avlossat sina tjänstevapen.
I förhör uppger en av de ingripande poliserna att 44-åringen vägrade lyda deras uppmaningar att visa händerna. Istället hade höll han dem kvar i sin ena väska.
– Vi tänkte att det var något i väskan som han vill åt. Var det någon slags detonator, ska mannen trycka på en knapp så att det sprängs? Eller är det automatvapen som han har i väskan?
Polismannen uppger i förhör att han hade tusen tankar i huvudet om vad som kunde hända.
– Samtidigt så blir man ju väldigt fokuserad på att kunna säkra den här gärningsmannen så att han inte skulle kunna skada någon annan. Eller mig själv för den delen.
Det första skottet i 44-åringens ben fick ingen effekt. Inte heller det andra. Först efter det tredje skottet gick 44-åringen i marken. Och kunde övermannas av poliserna.
Chefsåklagaren Joakim Zander har tagit beslutet att lägga ned utredningen om tjänstefel gentemot poliserna. Bedömningen grundar sig bland annat på de många filmer som från händelsen.
– Det har varit ett uppenbart nödläge. Våldet har varit helt proportionerligt, säger han.
– Dom har haft skäl att oskadliggöra honom på riktigt, men det har de inte gjort. De skjuter honom i benen. När han har släppt sina väskor så hölstrar poliserna sina skjutvapen och övergår till att med handkraft ta hand om honom. Och inget övervåld syns på någon film.
Tingsrätten har konstaterat att bombmannen på Malmö C är skyldig till grovt olaga hot och hot mot tjänsteman. Mannen genomgår för tillfället en rättspsykiatrisk undersökning som ska avgöra om han ska straffas med fängelse eller vård.
Att poliser avlossar sina skjutvapen vid ingripanden är ovanligt.
Sedan år 2015 har det skett vid 16 tillfällen i Malmö – två av polisskjutningarna har ägt rum i år.
Förutom Malmö C-händelsen så handlar det om ett ingripande på Mellanheden den 19 april när en knivbeväpnad 30-åring riktade sitt vapen mot patrullen.
Även han blev skjuten i benet. Och även denna internutredning är nedlagd eftersom poliserna anses ha tagit ett korrekt beslut. Förundersökningen mot knivmannen pågår fortfarande.
Läs också Man misstänks ha försökt döda polis – sköts i benet
I polisens statistik skiljer man mellan verkanseld där avsikten är att träffa personen, varningsskott – och vådaskott som sker av misstag.
I hela landet skedde 36 polisskjutningar ifjol, vilket är i nivå med de senaste åren. I majoriteten av fallen rörde det sig om verkanseld.
Däremot visar riksstatistiken att polisen allt oftare använder vapnet som hot, ett så kallat betvingande. Det skedde vid 422 tillfällen – mer än tre gånger så ofta som när polisen började föra statistik år 2012.
Vad ökningen beror på vet inte polisen.
Gå till toppen