Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Utbildning i privatekonomi måste bli obligatorisk i gymnasiet.”

Behovet av goda kunskaper i privatekonomi och sparande är större än vad initiativ från företag och myndigheter kan lösa. Det skriver Jukka Ruuska, vd för kreditinformationsbolaget Asiakastieto Group.

Med rätt utbildning i gymnasiet kan fler unga ta kloka ekonomiska beslut och minska risken för att hamna i ekonomisk knipa, skriver Jukka Ruuska, vd för kreditinformationsbolagetBild: Nesvold, Jon Olav
Frida har precis gått ut gymnasiet och börjar fundera på att flytta hemifrån. Efter att ha varit på några visningar hittar hon sin drömlägenhet och bestämmer sig för att ansöka om lånelöfte hos en bank för att kunna lägga ett bud, men hon får avslag på sin ansökan eftersom hon har för låg kreditvärdighet. Hon förstår inte vad det är och inte heller vad det betyder.
Enligt en Sifoundersökning, som utfördes tidigare i år på uppdrag av UC, ett av Sveriges största affärs- och kreditinformationsföretag,har 52 procent av svenskarna i åldrarna 18–24 bristande kunskap i frågor som rör privatekonomi och varannan person i samma åldersspann känner sig orolig för sin egen privatekonomiska situation.
Kronofogden konstaterade också i sin sammanställning för 2018 att gruppen mellan 18–25 är en av tre som utmärker sig när det gäller en ökning av antalet ärenden hos myndigheten. De andra två grupperna är människor i yngre medelåldern, 26–34, och pensionärer, 65 och uppåt.
Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Gy 2011) ingår undervisning om privatekonomi och konsumenträtt i gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program. Men utbildning i privatekonomi måste bli obligatorisk i gymnasiet.
Tidigare i år meddelade fem myndigheter att de går samman i en informationskampanj för att förhindra att kriminella nätverk rekryterar ungdomar och unga vuxna som penningmålvakter och styrelsemålvakter. Även UC och andra företag har tagit initiativ för att informera unga vuxna om privatekonomi.
Konsumentverket har kritiserat de företag som sköter betalningar för e-handel för att de försöker få människor att handla på krita. Regeringen presenterade i slutet av juni ett förslag som innebär att betalningsalternativ som inte medför att man måste handla på kredit ska presenteras först av olika alternativ när man e-handlar.
Den Sifoundersökning som utfördes tidigare i år på uppdrag av UC visar att 6 av 10 personer i åldrarna 18–24 känner till vad kreditvärdighet är och vad det används till, men ännu sämre koll har människor på sin egen kreditvärdighet. Endast varannan person i åldrarna 18–24 vet hur de själva ligger till.
Samma undersökning visar att 8 av 10 svenskar planerar att göra något inom de närmaste fem åren som kommer att ha stor påverkan på deras privatekonomi. En tredjedel planerar till exempel att köpa ny bostad, lika många att renovera sin bostad eller köpa bil. De är alla större ekonomiska beslut som ofta förutsätter att man beviljas lån på banken eller får köpa något på avbetalning.
Kunskapen om kreditvärdighet är som lägst i den grupp där den kan göra allra störst skillnad – bland unga vuxna. Med rätt utbildning i gymnasiet kan fler unga ta kloka ekonomiska beslut och minska risken för att hamna i ekonomisk knipa, samtidigt som deras oro för sin privatekonomi kan sjunka.
Behovet av goda kunskaper i privatekonomi och sparande är större än vad initiativ från företag och myndigheter kan lösa. Vi uppmanar därför regering och riksdag att göra privatekonomi till en obligatorisk del av utbildningen i alla gymnasieprogram.
Unga vuxna behöver få en god plattform att stå på efter studietiden och öka förutsättningarna för en fortsatt god privatekonomi genom livet.

Jukka Ruuska

Jukka Ruuska är vd för Asiakastieto Group, en nordisk leverantör av digitala företags- och konsumentinformationstjänster. UC ingår i Asiakastieto Group.
Gå till toppen