Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mats Skogkär: Bilder på misstänkta kan slå fel.

Ulf Kristersson (M).Bild: Claudio Bresciani/TT
Ulf Kristersson (M) vill ge polisen ökade möjligheter att publicera bilder på misstänkta gärningsmän, även ungdomar.
En anledning är att stoppa rånvågen mot unga. Från 2015 till 2018 ökade antalet polisanmälningar om rån mot personer under 18 år med 75 procent, från 1 084 till 1 896 anmälningar.
Något måste helt klart göras. Rånen innebär i regel en allvarlig kränkning av brottsoffren. Och det är viktigt att unga snabbt stoppas i sin brottskarriär.
Men är fördelarna med bildpublicering större än nackdelarna? Moderatledaren svävar lite på målet. Frågan måste "utredas ordentligt", understryker han, i likhet med andra omstridda förslag på brottsbekämpningens område, som kronvittnen och anonyma vittnen.
"Om man väger integritetsaspekten så ska man väga det mot risken att man inte stoppar det här i tid", säger Kristersson till Aftonbladet.
Att pekas ut som misstänkt med bild innebär i internetåldern att stämplas för livet. Inte lätt för någon som sonat sitt brott att börja om då. Och även den som tycker att kriminella får skylla sig själva bör ha i åtanke att detta kan drabba även helt oskyldiga människor som råkar vara på fel plats vid fel tillfälle, eller som liknar den verklige brottslingen.
Kristersson vill även höja straffet för personrån, eftersom polisen då får "fler åtgärder till sitt förfogande".
Det råder ingen brist på förslag från politiskt håll som är avsedda att ge polisen ökade befogenheter och nya verktyg i en eller annan form. Justitieminister Morgan Johansson (S) missar aldrig ett tillfälle att påminna om hur många straff regeringen skärpt.
Men innan politikerna rusar åstad och förlänar polisen ännu fler befogenheter och verktyg kan det vara lämpligt att stanna upp ett ögonblick och fundera över om de medel som redan finns verkligen används på ett effektivt sätt. Svaret på den frågan är inte ett självklart ja.
Gå till toppen