Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Ingen tjänar på handelskrig. Inte ens Trumps USA.

Handslag i Biarritz mellan USA:s president Donald Trump och hans franske kollega Emmanuel Macron.Bild: Francois Mori
Ett inlägg på Twitter. Mer än så krävdes inte för att sprida ny oro på finansmarknaderna.
Sedan G 20-mötet i Osaka i juni har det funnits förhoppningar om en hållbar vapenvila i handelskriget mellan Kina och USA. Men i fredags twittrade den amerikanske presidenten Donald Trump om nya tullar på kinesiska varor till ett värde av 550 miljarder dollar. Kineserna svarade i sin tur med nya tullar på amerikanska varor och börskurserna rasade på flera håll.
I Europa blev marknadsutvecklingen lugnare efter ett nytt utspel från Trump. På G 7-mötet i Biarritz sade han på måndagen att det tagits nya kontakter i syfte att nå ett handelsavtal mellan länderna. Men det återstår att se om det relativa lugnet håller i sig. Kina dementerar att samtal pågår och av tongångarna mellan länderna att döma finns i vilket fall stora stötestenar kvar.
"De har fri tillgång till våra marknader, våra investeringar, våra bolag och vi har inte det hos dem", beklagade sig USA:s finansminister Steven Mnuchin i helgen på G 7-mötet.
Trump hävdade samtidigt att Kina gör sig skyldigt till teknikstöld för hundratals miljarder dollar per år.
Tonen mot EU var mildare. Vid en pressträff i Biarritz på måndagen sade Trump sig vara enig om mycket, inklusive handel, med den tyska förbundskanslern Angela Merkel. Men ett handelsavtal måste tecknas med hela EU och han framhöll också att unionen har varit lika tuff som Kina i sammanhanget. Och helt uteslutet sades det inte vara med amerikanska tullar gentemot europeisk bilindustri.
En överenskommelse mellan USA och Storbritannien menar presidenten är betydligt närmare. Efter ett möte med den brittiske premiärministern Boris Johnson lovar Trump nu "ett väldigt stort handelsavtal, större än vi någonsin har haft" i snar anslutning till att britterna lämnar EU. Johnson hoppas på eftergifter som ger bättre villkor för brittiska företag på den amerikanska marknaden. Men han får – i synnerhet vid en så kallad hård brexit – knappast någon särskilt stark förhandlingsposition.
Det är ingen hemlighet att Trump hellre hade förhandlat med enskilda europeiska länder än med hela EU. Unionen är en långt starkare motpart när det förs samtal om handelsvillkor. För att inte tala om vad unionsmedlemskapet betyder för handeln inom Europa.
EU beskylls ibland för att vara en byråkratisk koloss som krånglar till saker med onödiga regler. Men inte minst i ljuset av pågående handelskrig blir det tydligt vilka stora och viktiga frågor som unionen faktiskt har löst. Samarbetet är inte perfekt, men förenklar likväl ofantligt mycket mer än det försvårar i relationen mellan länderna. Istället för en uppsjö av avtal och tullar finns en gemensam inre marknad där import och export flyter fritt. Och när handelsvillkor diskuteras med världsekonomiska bjässar som USA behöver inget EU-land stå ensamt i förhandlingarna.
Den ordningens bidrag till välstånd och stabilitet är särskilt viktigt i ekonomiskt osäkra tider som nu. Investerare har börjat fly till säkra tillgångar som statspapper och guld. På måndagen kom nya signaler om att den ekonomiska konjunkturen bromsar in.
Det gör risken för upptrappat handelskrig än mer beklaglig. Ytterligare hinder och osäkerhet är det sista som behövs på en vikande världsmarknad. Dessvärre talar inte mycket för att Donald Trump plötsligt skulle börja ta hänsyn till det.
För svensk och europeisk del behöver mer kraft då läggas på att värna och utveckla samarbetet inom EU. Sällan har detta varit så viktigt som när förutsättningarna på världsmarknaden kan förändras genom ett enda Twitterinlägg.
Gå till toppen