Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Varje bomb gör svår skada. På tryggheten.

Mikael Damberg.Bild: Stina Stjernkvist/TT
Många som följt nyhetsrapporteringen har haft det på känn: sprängdåd har blivit vanligare i Sverige. Nu bekräftas det också av statistik från polisen. Ämnet bör vara givet när inrikesminister Mikael Damberg (S) gästar kongressen Trygg & säker i Malmö i veckan.
Som han själv konstaterar rör det ju sig om ett av våra stora samhällsproblem just nu.
I fjol utfördes 157 sprängdåd, varav en tredjedel i Region syd, framför allt i Skåne. Och under perioden januari till juli i år var antalet 120, vilket kan jämföras med 83 under motsvarande månader i fjol. Ökningen ses i de flesta delar av landet och av andra siffror att döma är det ingen tillfällig trend. Nationellt forensiskt centrum gjorde 255 kriminaltekniska undersökningar av sprängämnen under 2018. Det var en fördubbling jämfört med 2013.
"Man kan i dagsläget egentligen bara spekulera om varför", säger polisens utredningschef i Region syd, Petra Stenkula (DN 20/8) om utvecklingen. Men sannolikt rör det sig om uppgörelser inom den organiserade brottsligheten.
Exakt var sprängämnena kommer ifrån vet polisen inte heller. Några kan ha militärt ursprung, andra tros ha stulits från byggarbetsplatser eller smugglats in i landet.
Klart är hur som helst att åtskilligt mer måste göras mot sprängningarna. Vid ett par tillfällen bedöms det redan ha varit stor fara för allmänheten. Som fallet i Malmö i april då en sovande flicka skadades av glassplitter.
Faran var knappast heller försumbar när en moped i Linköpingspolisens förvar nyligen visade sig innehålla sprängdeg. Detonationen under bombgruppens arbete förstörde en polisbyggnad. Cirka 3 000 närboende berördes av insatsen. Och samhället tar givetvis skada även då omfattningen är väldigt mycket mindre. Varje sprängdåd sargar tryggheten i landet och brottstypen måste hanteras därefter.
Det saknas inte exempel på vad som kunde göras. I Malmö, där polisen arbetat särskilt intensivt mot tung brottslighet, avviker trenden från övriga landet genom en nedgång av såväl skjutningar som sprängningar. Petra Stenkula efterlyser ytterligare stora åtgärder mot det grova våldet, lokalt och nationellt.
Sådana utlovar Mikael Damberg visserligen, bland annat ska straffen skärpas och tullen få utökade befogenheter. Men det krävs även mer resurser för att vända den dystra trenden och i vårbudgeten minskade regeringen anslagen till polisen med 232 miljoner kronor i år.
"Det kommer att få konsekvenser", sade rikspolischef Anders Thornberg i en kommentar.
Uppenbart räcker inte det som redan har gjorts mot den grövsta kriminaliteten. Det finns rent av spekulationer om att ökningen av sprängdåd kan ha kopplingar till den skärpta vapenlagstiftningen: med färre skjutvapen i omlopp kan det kanske framstå som enklare att få tag i dynamit.
Det påminner om hur komplexa problem det handlar om. Behovet är tydligt av politiska krafttag. Fortsätter trenden med sprängdåd i tätbefolkade områden blir det allt svårare att känna sig trygg och säker.
Gå till toppen