Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Fiskelobbyn vilseleder politikerna när det gäller torskfiskets samhällsekonomiska betydelse.”

Östersjötorsken är inte bara en råvara för fisket, den spelar också en avgörande roll för havets ekosystem. Det skriver Conrad Stralka, verksamhetschef vid stiftelsen Baltic Sea 2020.

Carl XVI Gustaf på torskfiske med turbåt från Landskrona.Marin turism står för cirka 30 000 arbetstillfällen längs den svenska Östersjökusten samtidigt som 1,5 miljon svenskar uppger att de fritidsfiskar, skriver Conrad Stralka.Bild: Sven-Erik Svensson
Det finns en olycklig motsatsställning när det gäller vilka hänsyn politiker ska ta: skydd av miljö och ekologi står mot fiskeindustrins strävan att tjäna pengar. När EU-kommissionen ijuli införde nödstopp för torskfisket i Östersjön fram till årsskiftet ställdes konflikten mellan ekologi och fiske på sin spets.
Peter Ronelöv Olsson, Sveriges fiskares producentorganisation, och Krishan Kent, Fiskbranschens riksförbund,står förstås på fiskarnas sida (Aktuella frågor 8/78). Vi är överens om att Östersjötorsken måste skyddas, menderas argument håller inte.
Yrken och branscher förändras hela tiden. Orsakerna är många till att vissa försvinner och andra tillkommer. Inte minst ökad hänsyn till miljön har skapat nya förutsättningar för yrken, produkter och företag. Därför är det lite märkligt att som Peter Ronelöv Olsson och Krishan Kent hävda att just yrkesfiskare ska utgöra ett undantag. Särskilt eftersom yrkesfiskare utnyttjar en resurs som tillhör alla i Sverige – fisken i havet. Östersjötorsken är inte bara en råvara för fisket, den spelar också en avgörande roll för havets ekosystem. I årtionden har det storskaliga trålfisket gjort att torsken i Östersjön minskat. Historiskt har torskfisket legat på cirka 150 000 ton per år, men de senaste 20 åren har siffran sjunkit dramatiskt. Under 2018 fiskades knappt 20 000 ton.
Peter Ronelöv Olsson och Krishan Kent hävdar att fisket efter Östersjötorsk har en samhällsekonomisk betydelse och att 1 000 jobb hotas om torskfisket stoppas. Men det är en siffra som inte stämmer. Det finns inte så många som fiskar torsk på heltid i Östersjön och varje fiskare skapar inte jobb åt fem personer på land, som de påstår.
Om varje fiskare skulle skapa fem jobb i land betyder 1 000 landjobb cirka 200 torskfiskare, något som är orimligt eftersom värdet på den torsk som årligen tagits i land endast varit några tiotals miljoner kronor.
Antalet torskfiskare som har licens och båtar är långt färre än de 200 Peter Ronelöv Olsson och Krishan Kent hävdar. Dessutom ägnar sig inte yrkesfiskare åt torskfiske på heltid. Torsken fiskas endast några få månader på året.
Att varje fiskare skulle skapa just fem jobb i land är också en överdriven siffra. Det finns inget samband som säger att den som slutar fiska torsk också slutar klippa sig eller gå till tandläkaren. Den rapport som det danska analysföretaget Copenhagen economics presenterade i våras och som Peter Ronelöv Olsson och Krishan Kent hänvisar till visar att varje anställd i fiskeindustrin sysselsätter drygt en person till på land. Det är något helt annat än att påstå att varje fiskare skapar fem jobb i land. Inte ens den svenska fiskberedningsindustrin är särskilt beroende av det svenska torskfisket i Östersjön, eftersom den till tre fjärdedelar använder importerade råvaror.
Det svenska torskfisket i södra Östersjön sysselsätter så få personer att det saknar samhällsekonomisk betydelse.
Fiskelobbyn, företrädd av Ronelöv Olsson och Kent, vilseleder politiker när det gäller torskfiskets samhällsekonomiska betydelse genom att hävda att underlaget för skola, vård och omsorg skulle vara hotat av ett stopp för torskfisket.
Peter Ronelöv Olsson och Krishan Kent representerar det storskaliga, industriella fisket samtidigt som de försöker gömma sig bakom det hållbara, småskaliga, kustnära fisket.
Storskalig bottentrålning har gått så hårt åt torskbeståndet att torsken närmast försvunnit från Östersjökusten. Inte bara de småskaliga fiskarna drabbas, utan även en betydligt större näring – fritidsfisket och den marina turismen. Om vi talar sysselsättning och lokala inkomster står marin turism för cirka 30 000 arbetstillfällen längs den svenska Östersjökusten samtidigt som 1,5 miljoner svenskar uppger att de fritidsfiskar. Uppgifterna kommer från HAV, Hav- och vattenmyndigheten.
Fiskelobbyn är högst delaktig i den kris som drabbat Östersjötorsken. Istället för att kortsiktigt försvara det system som skapat problemen skulle Peter Ronelöv Olsson och Krishan Kent kunna bidra till en långsiktig lösning där småskaligt, hållbart fiske och marin turism utgör en viktig del av levande kustsamhällen.
Conrad Stralka, verksamhetschef vid stiftelsen Baltic Sea 2020 som finansierar forskning och åtgärdsprojekt för ett friskare Östersjön.
Läs också ”Regeringen vänder ryggen åt havets arbetare. Det är orimligt att enskilda fiskare ska ta den ekonomiska smällen av EU:s torskfiskestopp.”
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen