Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Kommuner i Skåne tar stora steg för att minska matsvinnet. Flera av de intressantaste strategierna har med planering att göra.”

Det är tio gånger viktigare att förhindra att mat överhuvudtaget blir svinn, än att fokusera på vad man kan göra med svinnet, skriver Halley Rainer, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.

Det är rimligt att undvika att laga rätter som de flesta inte vill äta, men det är också viktigt att veta att det ofta är de mest populära rätterna som vållar mest svinn, skriver Halley Rainer.Bild: Niklas Gustavsson
Matsvinn är en viktig fråga i hela världen, inte minst för att svinnet förvärrar många globala problem som klimatförändringar, livsmedelssäkerhet och förlust av naturresurser. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, går över en tredjedel av all mat som produceras som föda för människor till spillo.
Många tror att matsvinn bara är den mat som lämnas oäten på tallriken eller slängs ur kylskåp och skafferier. Men problemet är mycket mer omfattande. Det finns en hel del som kan förändras i hela livsmedelskedjan från det att maten produceras till dess att någon äter den.
Enligt EU:s matsvinnsprojekt Fusions är det tio gånger viktigare att förhindra att mat överhuvudtaget blir svinn, än att fokusera på vad man kan göra med svinnet.
Som konsument måste man förstå hur man kan minska sitt eget matsvinn, men det är också mycket viktigt att människor kräver ny lagstiftning.
Kommunerna i Skåne har högt ställda klimatmål. Att minska matsvinnet i kommunens verksamheter kan bidra till att de målen uppfylls.
I arbetet med min masteruppsats i miljöstudier och hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet samarbetade jag i våras med Länsstyrelsen Skåne för att fördjupa myndighetens kunskaper om matsvinn och om vad kommunerna i Skåne kan göra för att minska det.
Jag kartlade strategier och identifierade sju steg i livsmedelskedjan där svinnet kan minskas: planering, inköp, lagring, beredning, konsumtion och avfallshantering. Jag kategoriserade strategierna och intervjuade företrädare för de kommuner som i en länsomfattande hållbarhetsundersökning själva rapporterat att de arbetar på ”högsta nivå” med frågan. Det visade sig att de tar stora steg för att minska matsvinnet. Men naturligtvis kan alla göra mer. De kommuner vars företrädare jag intervjuade har i någon form infört strategier för att minska matsvinnet i skolorna. Alla intervjupersoner var stolta och entusiastiska över vad deras kommun hade gjort.
De flesta kommuner jag undersökte ingår i någon form av samarbete eller partnerskap med andra kommuner och delar kunskap och idéer med dem, något som visat sig vara mycket effektivt. Det finns intressanta ”knep” i alla kommuner. En del av dem kan var och en använda i sitt eget hem.
Flera av de allra intressantaste strategierna när det gäller matsvinn har med planering att göra. Till exempel arbetar Malmö kommun inom vissa områden med att förstå och mäta flytande matavfall, en ofta förbisedd kategori. Många inser inte vilket slöseri det är att hälla en kall kaffeskvätt eller sur mjölk i avloppet. Den typen missas ofta när man mäter och registrerar matsvinn.
Östra Göinge kommun kartlägger hur populära rätter och måltider är, för att skaffa underlag för vad och hur mycket som ska lagas framöver. Det är rimligt att undvika att laga rätter som de flesta inte vill äta, men det är också viktigt att veta att det ofta är de mest populära rätterna som vållar mest svinn. Dels lagar man extra mycket av dem, dels lägger många matgäster för sig mer än de äter upp, bara för att de vet att de gillar just den rätten.
I Lund organiserade gymnasieelever tävlingar mellan olika skolor för att locka dem att slösa bort mindre mat. Tävlandet har ökat både medvetenheten och intresset för frågan. Helsingborgs kommun har startat en kommunomfattande kampanj, SmartMat Hbg, för att minska matsvinnet i skolorna. Policydokument som gäller hela kommunen möjliggör samsyn och samordning.
Svedala kommun ska framöver notera och registrera inte bara de ekonomiska förluster som matsvinn innebär utan också de miljökonsekvenser det får. När mat kastas förslösas även de naturresurser, den energi och de utsläpp av växthusgaser som gick åt för att producera maten.
Trelleborgs kommun lägger tonvikten vid utbildning om de problem som matsvinn innebär. Kunskap är det effektivaste sättet att förhindra matsvinn.
Burlövs kommun försöker hitta sätt att använda livsmedelsdelar som brukar ses som avfall, till exempel fruktskal och grönsaksblast. Och det finns många sätt att använda delar av livsmedel som ofta förbises.
Matsvinn är en viktig fråga som blir än viktigare när man väger in de skattepengar och andra resurser som går till spillo.
Var och en kan ta itu med sin egen mathantering och minska sitt svinn. Men ska Skåne lyckas minska svinnet ytterligare måste både politiker och tjänstemän finslipa övergripande policydokument och strategier.
Halley Rainer, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.
Gå till toppen