Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mats Skogkär: Befogad oro kring könsbyten.

Enligt socialminister Lena Hallengren (S) behövs bättre kunskaper om könsdysfori.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Är vården av unga med könsdysfori i verkligheten ett medicinskt experiment – hormonbehandling och könskorrigerande operationer – vars långsiktiga konsekvenser i stor utsträckning är okända?
Det hävdar 17 föräldrar till barn som har eller har haft könsdysfori på onsdagens DN Debatt (4/9).
Antalet patienter med diagnosen, förenklat uttryckt en känsla av att vara född i en kropp med fel biologiskt kön, har ökat kraftigt på bara några år. År 2009 fick mindre än hundra barn och ungdomar i åldern 10–19 år vård för könsdysfori, 2017 var det närmare 800, enligt statistik från Socialstyrelsen som SVT:s Uppdrag Granskning tagit fram. Den stora merparten av dem, 536 år 2017, var flickor.
Enligt Statens medicinsk- etiska råd syns motsvarande utveckling i "många höginkomstländer". Om hur denna kraftiga ökning ska förklaras, tvistar de lärde. Liksom om andra, helt grundläggande frågor kring könsdysfori, som orsak och behandling.
Till de hårdaste kritikerna av vårdens nuvarande sätt att bemöta och behandla unga med könsdysfori hör överläkaren och professorn Christopher Gillberg vid Göteborgs universitet. Han har gått så långt att han jämfört de könskorrigerande ingreppen på unga vid könsstympning,
I juli gav regeringen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att genomföra en systematisk kunskapsöversikt av könsdysfori. "Kunskapen är i många fall bristfällig", medgav socialminister Lena Hallengren (S) i en kommentar.
Ändå tyckte regeringen mindre än ett år tidigare att barn så unga som 15 år själva skulle få ansöka om och genomgå underlivskirurgi.
Vård ska ges enligt vetenskap och beprövad erfarenhet – som kan vara mer eller mindre tillförlitlig. Föräldrarnas oro tycks vara befogad.
Gå till toppen