Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Tobias Lindberg: Dags för ny reform av psykiatrin.

Många akut hemlösa behöver vård för psykisk ohälsa.Bild: Hasse Holmberg / TT
Tanken var god, säger experter om psykiatrireformen. Att resultatet inte enbart blev gott är de lika eniga om.
Den stora reformen från 1994 röstades igenom med högstämda mål. Personer med psykisk sjukdom skulle ut från institutionerna, synliggöras, få större frihet och integreras i samhället. Psykiatrimottagningarna skulle stå för vården och socialtjänsten för boende, stöd och sysselsättning.
Men långt ifrån alla berörda fick sina behov tillgodosedda. Resurserna var knappa och ansvarsfördelningen lite oklar. I skarven mellan teori och praktik syntes snart förrädiska hål. De har fortfarande inte täppts till ordentligt, vilket SVT:s Uppdrag granskning nu påminner om.
Reportrarna följer 58-åriga Marika Sellgren, som bor i en lägenhet i Stockholm efter åtta års hemlöshet. Sedan hon stängts av från sin psykiatriska mottagning och hamnat i ett flertal konflikter blir hon vräkt. Men hon har inte tillräckligt stort hjälpbehov för att ha rätt till stödboende, enligt socialtjänsten. Hon hänvisas istället till ett härbärge utanför staden där personer med psykiatriska diagnoser bor tillsammans med aktiva drogmissbrukare.
Lokalerna är kraftigt nedgångna och stinker, en matta med avföring på ligger ihoprullad i korridoren, vattnet i kranarna är brungult. Förhållandena kan inte beskrivas som annat än misär och Sellgrens fall är dessvärre inte unikt. En fjärdedel av de tusentals akut hemlösa i landet bedöms vara i behov av vård för psykisk ohälsa.
Psykiatrireformen kallas även för psykädelreformen. Det är hög tid att den också lever upp till detta namn – med högre ambitioner, större resurser och bättre samordning mellan ansvariga aktörer. Kanske görs det enklast genom en ny, stor reform. En vars resultat blir lika goda som dess tankar.
Gå till toppen