Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Arbeta tillsammans över block- och regiongränser för att möta utmaningarna inom vården.”

Det är oacceptabelt att de som arbetar med att vårda sjuka själva är en av de grupper som löper störst risk att bli sjuka av sitt jobb, skriver Anna-Lena Hogerud (S), vice ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation och regionråd i opposition i Skåne.

Som vice ordförande i SKL är Anna-Lena Hogerud den enda från Skåne som finns med bland de 50 översta när tidningen Dagens medicin listar sjukvårdens mäktigaste personer i vårdsverige.Bild: Moa Dahlin
Svensk hälso- och sjukvård håller generellt en hög kvalitet. De medicinska resultaten står sig bra i internationella jämförelser. Men svensk sjukvård står också inför svåra utmaningar, inte minst måste den klara att möta växande behov från en större och åldrande befolkning.
Väntetiderna är redan för långa, arbetsmiljön är stressig, det råder brist på specialistutbildad personal och vårdsektorn behöver bli bättre på att använda sig av möjligheterna med digital teknik.
Sjukvården står också inför en stor förändring i och med att en större del av sjukvården i framtiden kommer att utföras i den nära vården, exempelvis på vårdcentraler eller i patienternas hem.
Men problemen är inte oöverstigliga. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, spelar en viktig roll när det gäller att finna lösningar som håller på sikt.
Tre områden måsteprioriteras politiskt:
1. Vårdens medarbetare
Det är oacceptabelt att de som arbetar med att vårda sjuka själva är en av de grupper som löper störst risk att bli sjuka av sitt jobb.
När kraven på sjukvården ökar utan att resurserna ökar i samma takt blir personalen och patienterna lidande. Det krävs ett medvetet och strukturerat arbete för att komma till rätta med problemen. Och det krävs resurser.
I januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Liberalerna, Centern och Miljöpartiet enades partierna om att satsa mer på hälso- och sjukvård. En sådan satsning är ett anslag på 3,2 miljarder för att investera i personalen. Nu är överenskommelsen mellan SKL och regeringen om hur pengarna ska fördelas klar. De ska användas till att utveckla personalens kompetens och till att förbättra arbetsmiljön. Men det behövs mer för att komma till rätta med personalbristen.
2. Jämlik sjukvård
Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och öppen för alla. Men även om svensk sjukvård håller världsklass när det gäller kvalitet är väntetiderna för långa på flera områden. Det påverkar mest grupper i samhället som är resurssvaga och just därför är bättre tillgänglighet ett av de viktigaste medlen för att öka jämlikheten i sjukvården.
Dålig tillgänglighet och långa köer beror till stor del på brist på personal med rätt kompetens. Satsningen på kompetensutveckling och arbetsmiljö är därför av stor betydelse också i detta sammanhang.
Januariavtalet innehöll en så kallad kömiljard, för att korta köerna. Totalt rör det sig om 1,6 miljarder kronor. I en överenskommelse mellan regeringen och SKL anges hur pengarna ska användas.
Cancersjukvården prioriteras också politiskt. Här har mycket redan gjorts, bland annat genom så kallade standardiserade vårdförlopp som började införas 2015 och nu omfattar de vanligaste cancerformerna. Det har gett en mer jämlik, säker och snabbare utredning av misstänkt cancer. Därför är det bra att regeringen fortsätter med sin cancersatsning. Det gör det möjligt att fortsätta utveckla cancersjukvården.
3. En nära vård
Allt mer av vården kan utföras närmare patienterna, ofta i deras hem. Det avlastar sjukhusvården och ger en mer personcentrerad vård.
Navet i den nära vården är vårdcentralerna. I och med att de får ett större ansvar för samordning och kontinuitet behövs en utbyggnad av och en resursförstärkning till primärvården. Om detta råder det bred enighet bland svenska sjukvårdspolitiker, men vägen dit är inte lika självklar.
Även om primärvården måste byggas ut, kan inte sjukhusen försummas. Där vårdas de mest akut sjuka patienterna. Det är viktigt att inte ställa primärvård och sjukhusvård mot varandra. De hänger ihop och samverkar. Regeringen och SKL har i en överenskommelse nu enats om hur ett tillskott på 2,4 miljarder kronor ska användas för att underlätta och driva på att primärvården får ett större ansvar.
För att möta utmaningarna inom hälso- och sjukvården behöver politiker arbeta tillsammans, över block- och regiongränser. Vården behöver fortsatt stöd och resurser från staten. Därför är den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL i juni om ytterligare 9,4 miljarder kronor till svensk sjukvård viktig. Det är pengar som gör stor skillnad. De löser inte alla sjukvårdens problem. Men de är en bra början.
Anna-Lena Hogerud (S), vice ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation och regionråd i opposition i Skåne.
Gå till toppen