Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Oro för oseriösa företag när kraven sänks

Regeringen, C och L hoppas på fler företag och jobb när kraven på aktiekapital sänks för den som vill driva aktiebolag. Men kritikerna varnar för ökad ekonomisk brottslighet och att det kan bli svårare för bolag att låna pengar.

Justitieminister Morgan Johansson (S) tror inte att lägre kapitalkrav på aktiebolag kommer att leda till ökad ekonomisk brottslighet. Arkivbild.Bild: Henrik Montgomery / TT
Vid årsskiftet kommer kravet på lägsta tillåtna aktiekapital att halveras från 50 000 till 25 000 kronor. Det är något som Centerpartiet fått igenom i förhandlingarna med regeringen och Liberalerna.
Förslaget fick blandad respons när det var ute på remiss, men bland andra Ekobrottsmyndigheten, Svenskt näringsliv, Åklagarmyndigheten och Svensk Handel tycker inte att det ska genomföras. De befarar bland annat att risken ökar för att kriminella kan använda aktiebolag som brottsverktyg.
Men justitieminister Morgan Johansson (S) är inte särskilt oroad. Han stödjer sig på att varken Skatteverket eller Brottsförebyggande rådet (Brå) motsatt sig lagändringen.
– Det är inte så stor skillnad att det kommer att få någon påtaglig effekt, säger Johansson.
– Tröskeln på 25 000 kronor är ju trots allt en tröskel. Det innebär att det inte är hur lätt som helst att starta nya bolag.
En av sakerna som gör aktiebolagsformen attraktiv är att företagaren inte har något personligt ansvar för bolagets skulder. Det är också en av orsakerna till att det finns krav på att det ska finnas ett visst aktiekapital i bolaget, så att de som lånar ut pengar ska kunna få tillbaka en del om bolaget går i konkurs.
Exempelvis Svenskt näringsliv tror att sänkt kapitalkrav kan leda till att det blir krångligare och svårare för bolagen att låna pengar, eftersom bankerna då kommer att ställa krav på andra säkerheter i stället.
Andra hävdar att det inte spelar någon större roll om aktiekapitalet är 50 000 eller 25 000 kronor. Får ett bolag problem är varken 50 000 eller 25 000 något större skydd. Advokatsamfundet tycker att kapitalkravet lika gärna kan slopas helt eller sättas till en krona.
Men justitieministern håller inte med.
– Då hade man verkligen släppt lös detta att man kunde starta många, många bolag som man kan gömma pengar i, säger Morgan Johansson.
En förhoppning är att sänkningen ska leda till att fler företag startas, framför allt i tjänstesektorn. När kraven sänktes 2010 från 100 000 till 50 000 kronor ökade antalet nya aktiebolag rejält. Från att ha legat på runt 8 000 om året steg antalet stegvis och ligger nu på runt 30 000 om året. Hur många som ändå hade startats, men i en annan bolagsform, är dock svårt att veta.
– Jag tror att den här förändringen kan innebära att fler vågar starta företag, men det får visa sig senare, säger Johansson.
Fakta

Sänkta krav för att starta aktiebolag

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna står bakom förslaget att sänka kapitalkravet för att starta privata aktiebolag. Den 1 januari 2020 halveras det lägsta tillåtna kapitalet till 25000 kronor. En proposition ska lämnas till riksdagen i oktober.

Kapitalkravet finns som ett skydd för borgenärer som lånar ut pengar och för att hindra oseriösa företag. Den som driver ett aktiebolag har inget personligt ansvar för bolagets skulder.

2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100000 till 50000 kronor, vilket ledde till fler nya aktiebolag.

I 18 av EU:s 28 medlemsländer räcker det med 1 euro i aktiekapital, eller inget alls. I andra ligger kraven högre än i Sverige.

I Danmark avskaffades i våras möjligheten att starta bolag med ett aktiekapital om 1 dansk krona. Motiveringen var att dessa bolag i högre utsträckning än väntat hade lett till tvångsupplösningar, risk för bedrägerier och ökade skatteskulder.

Finland avskaffade i juli i år helt kravet på aktiekapital i privata aktiebolag.

Källa: Lagrådsremiss: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Gå till toppen