Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Pengar talar. Även för grön omställning av ekonomin.

António Guterres och Greta Thunberg.Bild: Eduardo Munoz Alvarez
Talarlistan vid FN:s klimatmöte i New York på måndagen hade en lika dyster som tydlig logik. Länder som inte visat sig villiga att lyssna fick inte heller komma till tals. Så höll FN:s generalsekreterare António Guterres till exempel representanter från USA och Brasilien borta från talarstolen.
Beslutet var välmotiverat med tanke på de båda ländernas hållning i frågan, men underströk samtidigt en större problematik: klimatarbetet har minst sagt långt kvar till mål när länder som står för så stora utsläpp inte ens anses ha något att tillföra samtalen.
Lyckligtvis är andra stora utsläppsländer som Kina och Indien desto mer involverade. De är visserligen långt ifrån några föredömen på klimatområdet, men arbetar ändå aktivt för att möta uppsatta mål.
Arbetet med att klara åtagandena från klimatavtalet i Paris går nu vidare längs nio särskilt utpekade spår. De handlar om att ställa om alltifrån energisektor och jordbruk till städer och infrastruktur. Ett av spåren gäller omställning av tung industri och ska ledas av Sverige och Indien. Ett udda par länder, kan tyckas, men ändå lovande ut klimatperspektiv. Både spets och bredd behövs i det arbete som väntar.
Sverige har kommit förhållandevis långt på klimatområdet och ligger redan i startgroparna för en grön omställning inom tung industri. Visst står svensk ekonomi för en bråkdel av världens samlade utsläpp, men det finns ändå skäl att gå före då det gäller klimatteknik. Det handlar inte bara om att visa andra länder vad som är möjligt att göra. Som brittiska The Economist påminner om ledde Tysklands storsatsning på förnybara energikällor till exempel till en världsomspännande ökning av produktionen av solpaneler. Därmed blev de också billigare, vilket i förlängningen bidrog till minskade koldioxidutsläpp även globalt. Storbritanniens satsning på vindkraft till havs spås kunna få liknande goda följder. Så varför underskatta effekten av klimatsmartare tung industri i Sverige?
Samtidigt är det förstås uppenbart att klimatmålen aldrig kan nås enbart genom goda initiativ och exempel från enskilda håll. De stora utsläppsländerna måste förmås att engagera sig och i förstone kan det tyckas se ganska hopplöst ut. Populister som den amerikanske presidenten Donald Trump och hans brasilianske kollega Jair Bolsonaro tonar ned problematiken och vägrar lyssna på forskarna.
Men det finns sådant som inte ens klimatförnekande toppolitiker i längden kan låta bli att lyssna på.
Däribland den allmänna opinionen. Inget land går fritt från växthuseffekten och alltfler inser hur avgörande frågan är. I fredags demonstrerade hundratusentals personer världen över för en grönare politik, inspirerade av den svenska klimataktivisten Greta Thunberg, som på måndagen talade i FN. Nog för att medelåldern bland de protesterande var förhållandevis låg – för varje dag som går får fler och fler av dem rösträtt. Engagemanget lär hålla i sig med tanke på att klimatförändringarna bara blir tydligare med tiden.
Därtill kommer den tunga ekonomiska aspekten, som inte stannar vid kostnaderna för att hantera extremare väder.
Inte ens länder med stor hemmamarknad kan i längden välja en annan väg än den gängse i världsekonomin. I takt med att alltfler länder utvecklar och efterfrågar ny grön teknik kommer de som håller fast vid det gamla, fossila att hamna på efterkälken. Varor och teknik som ger upphov till stora utsläpp lär snart framstå som omoderna och bli svåra att sälja.
Även politiska ledare som inte lyssnar på forskning tvingas spetsa öronen när pengarna talar. Och en grön omställning är inte bara möjlig, utan har också alla förutsättningar att bli ekonomiskt lönsam.
Gå till toppen