Dmitry Glukhovsky har tagit död på Ryssland igen. I nya “Utpost” skildrar “Metro”-författaren ett sönderslitet och förgiftat hemland efter en katastrof – med en tydlig känga mot Putin. – Det eviga problemet med ryska härskare är att de är bedragare, säger han.
Nya “Utpost” ges ut som som en ljudboksföljetong av Storytel och utspelas i ett annat dystopiskt universum än de populära “Metro”-böckerna. Men historien har många likheter med succén. Här finns de rostiga resterna av civilisationen. Här finns svält och elände, liksom överlevnad mot alla odds. Här finns ohyggliga fasor som lurar i skuggorna.
Men Glukhovsky pratar hellre om verkliga monster. Med “Utpost” vill han belysa två saker, förklarar han. Dels handlar den om hur Rysslands makthavare vilseleder och manipulerar befolkningen för att behålla makten. Dels om hatpropagandan och högerpopulismen som breder ut sig både i öst och väst.
– Det är en förändring som måste analyseras. Vi har i 70 år uppfostrats med att förkasta hatet. Men nu börjar vi återigen acceptera idéerna om krig och intolerans. Det känns som att den här eran med civiliserad politik långsamt börjar lida mot sitt slut, säger han.
Dmitry Glukhovsky skriver i en sovjetisk science fiction-tradition – där samhällskritik ofta dolts i dubbla eller tredubbla budskap för att kunna nå fram. I dag är det annorlunda. Glukhovsky kritiserar Rysslands maktelit öppet, bland annat i politiska kolumner, men genom spänning och action kan han göra större skillnad, tror han.
– Fiktionen är ett kraftfullt vapen för att nå fram. Skriver du rakt på sak kan du bli ratad av människor som inte håller med och texten kan bli för bunden till samtiden. Men använder du metaforer kan du prata med människor i framtiden också, och med människor som är helt allergiska mot politik, säger han.
Samtidigt blir “Utpost” hans sista dystopiska berättelse. Nu vill han skriva fler romaner som utspelas i den verkliga världen.
– Jag är lite trött på det. Jag började med science fiction när jag var 17 och då visste jag ingenting om det verkliga livet, säger han.
Debuten “Metro 2033” gavs ut av ett förlag 2005 och är i dag en av tidernas mest sålda science fiction-romaner, med två uppföljare. Boken följer en ung mans vandring genom Moskvas tunnelbana, där en spillra av mänskligheten har byggt upp nya samhällen efter ett kärnvapenkrig. Historien bygger på författarens egen uppväxt i Ryssland på 90-talet efter Sovjetunionens fall.
– Det enda systemet som fanns för ideologi, kultur och hela samhället bara kollapsade över en natt. De tidigare makthavarna var upptagna med att göra affärer och att privatisera landets tillgångar, så folk lämnades att klara sig själva i 20 år. Folk var tvungna att hitta sin egen sanning ur spillrorna av Sovjetunionen, och dessutom överleva rent fysiskt.
Men helt färdig med “Metro” är han inte. Efter många turer står det klart att en filmatisering är på väg med premiär 2022. Filmen blir en stor ryskspråkig produktion – och bakom står den statsägda mediejätten Gazprom Media.
– Men det betyder inte att jag måste hålla käften. Det var ju de som bad om att få göra den, de ser den som en kommersiell produkt i första hand. Första och andra boken gör inga referenser till Putins Ryssland så det ska inte vara problem. Det verkliga problemet blir med den tredje boken. Men med tanke på produktionstakten är Putin kanske död eller avsatt vid det laget, säger Dmitry Glukhovsky och skrattar.
Dessutom är ett fjärde “Metro”-spel på gång, den här gången fristående från handlingen i böckerna. Som manusförfattare är Glukhovsky noga med att även spelen får en samhällskritisk udd.
– Jag är inte här för att underhålla folk. Visst måste det vara hyfsat underhållande, eller i alla fall inte tråkigt, men det är inte värt att lägga min egen tid eller slösa bort andras bara på att underhålla dem. Jag har fått en möjlighet att prata med miljoner människor och måste använda den, säger han.
TT: Hur säker känner du dig som regimkritiker i dag?
– Jag har uppriktigt sagt ingen aning. Spelreglerna ändras medan vi sitter här och pratar. Människorna vid makten drar hela tiden nya gränser mellan vad som är accepterat och inte. I går var det relativt säkert att kritisera makten offentligt. Men nu vet vi inte. Svaret är: Vem fan vet?
FaktaDmitry Glukhovsky
Född i Moskva 1979.
Är utbildad journalist och har arbetat som korrespondent för bland annat Euronews och Russia Today. “Innan det blev en propagandakanal för Putin.”
Är gift och har två barn.
Aktuell: Gäst på Bokmässan i Göteborg. Med ljudboksserien “Utpost”, en kommande filmatisering av “Metro 2033” och en kommande svensk översättning av romanen “Text”.
Böcker: “Metro 2033” (2005, 2002 på nätet), “Dusk” (2007), “Tales about the motherland” (2010), ”Metro 2034” (2009), ”Future” (2013), ”Metro 2035” (2017), ”Text” (2017).
Spel: ”Metro 2033” (2010), ”Metro last light” (2013) och ”Metro exodus” (2019).
FaktaDmitry Glukhovsky om:
Klimatet:
– I Ryssland trodde man att vi skulle vinna på klimatförändringarna, i alla fall fram till i somras då skogarna i Sibirien brann. Och Putin har förberett sig för att utvidga Rysslands gränser norrut. Ärligt talat, när ditt land är en totalitär regim har du annat att tänka på.
“Utpost”:
– Den skulle ha blivit en tv-serie från början, men på grund av de politiska implikationerna ville inga ryska tv-kanaler ta i den. Den var en fantasi och skrevs före annekteringen av Krim. Det postapokalyptiska, där bostadshus blir till befästningar och arbetsfordon byggs om till stridsvagnar blev till sanning i Donbas. Det som var fantasy blev plötsligt en beskrivning av verkligheten.
Misslyckade filmatiseringar i Hollywood:
– Det största problemet var att amerikanerna ville förlägga hela historien till USA. Verkligheten jag beskriver är om inte rysk så i alla fall europeisk, med referenser till nazism och kommunism, och inget av det funkar i USA. Där har man aldrig haft någon kommunism och inga ordentliga nazister.
