Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Han vet hur man hittar rötterna utanför Norden

Nu är den här: boken om hur man söker sina rötter utanför Norden. Författaren Thomas Fürth vet allt om hur invandringen påverkat Sverige under 160 år.

Thomas Fürth, författare till ”Släktforska utanför Norden”, Sveriges släktforskarförbunds handbok nummer 19 i en serie om släktforskning.Bild: Roland Classon
Det har länge funnits önskemål om en handbok i hur man släktforskar i andra länder än Sverige. Nu är den här – och författaren Thomas Fürth har många goda råd att ge.
– Det har varit mycket jobb med boken, den tog drygt ett år att skriva, men jag är nöjd med resultatet, säger Thomas Fürth.
Boken ”Släktforska utanför Norden” innehåller många ledtrådar och knep, bland annat åtta steg för att söka efter invandrade rötter.
– Det är ingen nybörjarbok i släktforskning, men det är en första introduktion och vägledning i hur man forskar i olika länder. Den vänder sig i första hand till den som har utomnordiska anor vilka har kommit till Sverige under de senaste 160 åren, säger Thomas Fürth.
Själv har han släktforskat i många år. Och som ordförande i Genealogiska föreningen och Judiska släktforskningsföreningen i Sverige vet han vad som krävs för att få ett lyckat resultat i jakten på rötterna.
I boken ger Thomas Fürth en god lektion i hur man släktforskar då den moderna invandringen till Sverige kom igång på allvar 1860, samtidigt som utvandringen från Sverige till Amerika tog fart.
– Invandringen till Sverige var en följd av industrialismens tillväxt, men den berodde också på grund av förföljelser främst i Östeuropa.
Det var under 1800-talets senare hälft som bland annat skräddare och småhandlare från ryska Polen och stuckatörer från södra Italien sökte lyckan i Sverige. Men det var först efter andra världskriget som Sverige blev ett invandrarland.
– Vi har ju stora möjligheter här i Sverige med kyrkböcker och bevarade dokument. Men vi ska inte underskatta andra länder. Det finns till exempel mycket information för släktforskare online i länder, som England och Italien.
– Det är en missuppfattning att det är svårt att söka sina anor utanför Norden, att krig och revolutioner har förstört arkiven. Oftast var det arkiven som olika myndighetspersoner såg till att skydda. Nu är många av dessa arkiv digitaliserade. Det har aldrig varit så lätt som i dag att släktforska utanför Norden, säger Thomas Fürth.
Ett av råden för den som släktforskar i ett land utanför Norden är att först lära sig landets historia för den person man letar efter.
– Då blir det också enklare att forska. Varje land har ju en historik. Ta först reda på vilken stad eller by släktingarna kommer ifrån, det är grundläggande. Tänk också på vad de hade för religion. Det kan ha stor betydelse i den fortsatta forskningen. Men självklart ska man först intervjua sina gamla släktingar, även om de kan uppfattas ointresserade av sin bakgrund. Det gäller bara att ställa rätt frågor, om de till exempel har några familjefotografier eller har några dokument från sitt födelseland.
Thomas Fürth förklarar att Sverige alltid haft invandring, men aldrig tidigare har en så stor del av befolkningen haft rötter utomlands.
– Drygt 24 procent av Sveriges befolkning hade 2017 utländsk bakgrund, det vill säga födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar.
Boken är i första hand inriktad på att hitta anorna online. Därför ger Thomas Fürth många tips på olika webbplatser.
– Men det finns fler länkar på släktforskarförbundets hemsida Rötter. Titta gärna in där, säger Thomas Fürth.
Fakta

Thomas Fürth

Thomas Fürth (f 1947), docent i historia vid Stockholms universitet, är aktuell med boken ”Släktforska utanför Norden” (148 sidor), nummer 19 i Sveriges släktforskarförbunds serie med handböcker.

Thomas Fürth är föreläsare och författare. Han har arbetat med framtidsstudier i över 30 år och är forskningsledare vid Kairos Future.

Han är ordförande i Genealogiska Föreningen och ordförande i Judiska släktforskningsföreningen i Sverige. Han har publicerat artiklar om sin släktforskning ibland annat Släkt och Hävd, Släkthistoriskt Forum, Svensk Genealogisk Tidskrift och Avotaynu – The International Review of Jewish Genealogy.

Rötter

Genealogiska föreningen

Gå till toppen