Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Ledare är mer positiva till internationellt samarbete än väntat.”

Ledare prioriterar demokrati före effektivitet och rättvisa i beslutsfattandet, visar fyra forskare i en ny undersökning.

Bild: Francois Mori
Denna höst bjuder på högsäsong för internationella tal och toppmöten. Världens politiska ledare träffades i New York härom veckan för FN:s klimatmöte och den årliga debatten i generalförsamlingen. Europaparlamentets utfrågning av EU:s nya föreslagna kommissionärer pågår som bäst. Om två veckor hålls Internationella valutafondens och Världsbankens årliga möte, med deltagande från medlemsregeringar, civilsamhälle och näringsliv.
Dessa möten äger rum i skuggan av fortsatta utmaningar mot internationellt samarbete. I USA framhärdar president Trump i sitt motstånd mot internationella förpliktelser inom klimat, mänskliga rättigheter och frihandel. I Europa tvingas EU lägga den politiska uppmärksamheten på Brexit snarare än de samhällsproblem som kräver gemensamma insatser. I andra delar av världen, som Brasilien, Filippinerna och Indien, driver politiska ledare en populistisk linje med udden delvis riktad mot globala och regionala institutioner.
Det är inte utan att man undrar: vad anser egentligen dagens ledare om internationellt samarbete? Frågan är av stor betydelse. Världen är alltmer global och ställer stora krav på samarbete för att hantera gränsöverskridande problem som klimatförändringar, konflikter, finansiella kriser, epidemier och flyktingströmmar.
I kraft av sina positioner har ledare inom politik och samhällsliv ett avgörande inflytande. Men är de villiga och redo att tackla globala problem med internationellt samarbete? Och vilket sorts samarbete ser de egentligen framför sig?
För att få svar på dessa frågor genomförde forskningsprogrammet Legitimacy in Global Governance vid universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg en omfattande intervjuundersökning med ledare inom politik och samhällsliv. Mellan oktober 2017 och augusti 2019 intervjuade vi 860 ledare inom sex verksamhetsområden: politik, förvaltning, civilsamhälle, näringsliv, medier och forskning. Vi fokuserade på ledare i sex länder med olika positioner i världspolitiken, politiskt, ekonomiskt och kulturellt – Brasilien, Filippinerna, Ryssland, Sydafrika, Tyskland och USA – samt på ledare som är globalt verksamma. Det innebär att vi kan ta tempen på inställningen till internationellt samarbete hos ledare i länder som antingen är på uppgång eller nedgång i världspolitiken.
Vi kan nu presentera resultaten från denna unika undersökning i rapporten ”Elite attitudes toward global governance”. Tre resultat är särskilt betydelsefulla för den framtida utvecklingen av internationellt samarbete.
1 Ledare prioriterar internationella lösningar på centrala samhällsproblem. Det finns ett väldigt starkt stöd för samarbete på global eller regional nivå i frågor om handel, migration, mänskliga rättigheter och miljö. Ledare föredrar även internationellt samarbete framför nationell politik på utvecklingsområdet, och är förhållandevis positiva till internationellt samarbete även inom hälsa och försvar.
Däremot ser en stor majoritet av de intervjuade ledarna helst lösningar på nationell nivå i frågor om utbildning, skatter och arbetsmarknad. Dessa resultat tyder på goda förutsättningar för mer offensiva internationella initiativ inom ett flertal områden, inte minst migration, där samarbetet historiskt varit eftersatt. Men det finns också betydande skillnader länder emellan. Intresset för internationell problemlösning är störst bland ledare i Tyskland och lägst i Ryssland, medan USA, Brasilien, Filippinerna och Sydafrika (i fallande ordning) befinner däremellan. Det kan bidra till att förklara varför vi inte än har sett mer offensiva internationella initiativ, jämte det faktum att länder ofta föredrar olika lösningar på samma problem.
2 Ledare har samma förtroende för internationella som nationella politiska institutioner. Ledares förtroende för de 14 internationella institutioner som vi undersökte är varken starkt eller svagt, utan måttligt (1,6 på en skala från 0 till 3). Det kan tyckas lågt, men är i nivå med ledares förtroende för nationella regeringar och parlament. Det tyder på att internationella institutioner inte är särskilt ifrågasatta, men också att nationella institutioner inte överallt åtnjuter det förtroende vi är vana vid från Sverige.
I fyra av de undersökta länderna – Brasilien, Filippinerna, Ryssland och USA – har ledare i själva verket större förtroende för globala eller regionala institutioner än för nationella. Till de internationella institutioner som har högst förtroende hör Världshälsoorganisationen, FN:s klimatregim och Internationella brottmålsdomstolen, medan förtroendet är betydligt lägre för G20, Nato, FN:s säkerhetsråd och Internationella valutafonden.
3 Ledare ser demokratiska processer och effektiv problemlösning som de viktigaste kvaliteterna i internationellt samarbete. Det måttliga förtroendet för existerande institutioner väcker frågan om vilka kvaliteter som ledare mest värdesätter i internationellt samarbete. Vi bad ledare ranka betydelsen av demokrati, rättvisa och effektivitet, både i fråga om hur beslut fattas och hur de genomförs. Resultaten visar att ledare prioriterar demokrati före effektivitet och rättvisa i beslutsfattandet. De ställer sig därmed bakom kravet att även internationella institutioner bör vara demokratiskt organiserade – ett krav som legat till grund för kritiken om ett ”demokratiskt underskott” i EU och andra institutioner.
När det avser genomförandet av internationella beslut prioriterar ledare att dessa effektivt löser samhällsproblem, snarare än att de är rättvisa i sina effekter eller stärker nationell demokrati. Samsynen i dessa prioriteringar är stor mellan ledare i olika länder, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatta reformer av internationella institutioner i denna riktning.
I en tid då internationellt samarbete tycks ifrågasatt av starka politiska krafter, visar våra resultat på ett kraftigare stöd för globala och regionala lösningar än väntat hos ledare inom politik och samhällsliv. Villigheten till internationell samverkan på områden som klimat, handel, migration och mänskliga rättigheter är större än vad en medial fokusering vid Trump, Brexit och Bolsonaro får oss att tro. Samtidigt finns förutsättningar att ytterligare stärka förtroendet för internationella institutioner. Vägen dit går genom ökad demokrati och förbättrad problemlösning.
Jonas Tallberg, professor och forskningsledare vid Stockholms universitet.
Lisa Dellmuth, docent vid Stockholms universitet.
Jan Aart Scholte, professor vid Göteborgs universitet.
Soetkin Verhaegen, forskare vid Stockholms universitet.
Gå till toppen