Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Så genomskådar du krigets falska bilder

I takt med att konfliken i norra Syrien trappas upp, eskalerar även kriget om medierna. Men det finns sätt att genomskåda fejkbilder. Och det kan vara klokt att inta en allmänt skeptisk hållning.

Turkiets Sverigeambassadör Emre Yunt visar bilder från krigets Syrien som han anser är missvisande.Bild: Pontus Lundahl/TT
Våldsamma filmsekvenser och bilder sprids nu på nätet på människor som skändas och skjuts ihjäl. Många gånger kan det vara svårt att avgöra vem som är avsändaren och om det är äkta bilder eller filmer.
– Det har alltid spridits felaktiga bilder. Den stora skillnaden är att de i dag kan få stor spridning väldigt snabbt, säger Martin Törnros, specialiserad på källkritik på nätet.
Han har inte sett eller undersökt falska bilder från den pågående konflikten i norra Syrien, men påpekar att det inte är ovanligt att bilder används i en annan kontext än den ursprungliga för att sprida ett budskap.
– Under den stora flyktingvågen för några år sedan spreds till exempel bilder på skepp med flyktingar som påstods vara nytagna, men som visade sig vara gamla. Även om de felaktiga bilderna avslöjas snabbt har de ofta redan hunnit få stor spridning, säger han.
– Man måste vara väldigt medveten om att det finns flera sidor i konflikten. Alla bilder och videor som sprids har ett syfte. Även om materialet är äkta är det bara ett urval och det finns en avsikt bakom.
Frilansjournalisten Jack Werner är specialiserad på källkritik och sociala medier och är inne på samma spår.
– I den här konfliken finns flera inblandade parter, jag tänker på IS, Donald Trump och Turkiet, som alla visat att de inte är främmande för att sprida sina budskap i sociala medier. Det är helt uppenbart att det kommer att cirkulera gripande och upprörande bilder och filmer som är oerhört svåra att faktakolla, säger Jack Werner.
Han råder den som vill dela något på sociala medier att fundera igenom det ordenligt.
– Man bör ställa sig frågan: Vad innebär det om jag sprider detta vidare?
Både Jack Werner och Martin Törnros nämner så kallad omvänd bildsökning på till exempel Google som ett viktigt verktyg för att upptäcka gamla eller manipulerade bilder. Då kan man se om en bild har dykt upp i andra sammanhang tidigare. Amnesty i USA har även lanserat en tjänst som kan göra omvända bildsökningar på Youtube-klipps visningsbilder.
– På så vis kanske man kan lyckas identifiera om även rörliga klipp i själva verket är gamla och återanvända, säger Jack Werner.
Fakta

Tips för bättre källkritik

• Identifiera avsändaren. Avsändarens har med all säkerhet ett syfte. Vilket? Det finns inte alltid redovisat öppet i text och bild.

• Ifrågasätt källan. Är webbplatsen du länkas till riktig eller en falsk kopia? En del webbadresser ser nästan likadana ut som till exempel myndigheters och bloggars sidor. Med hjälp av olika databaser går det att ta reda på vem som står bakom ett domännamn.

• Kontrollera källans källor. Seriösa nyhetsförmedlare uppger oftast var nyheten kommer ifrån, det vill säga källan. Är nyheten sensationell kan det krävas flera källor för att säkerställa informationen. Lär dig bli uppmärksam på källhänvisningar.

• Upptäck "falska" bilder. Är du säker på att bilden som publicerats i ett visst sammanhang verkligen har med saken att göra? Kan den ha blivit manipulerad? Försök ta reda på mer om bildens ursprung, exempelvis genom att använda Googles bildsökningsfunktion. Eller leta rätt på en webbtjänst som kan visa var bilden ursprungligen använts.

• Sprid bara texter och bilder du själv kontrollerat och litar på.

Källor: Skolverket, Internetstiftelsen i Sverige, MSB och Statens medieråd.

Gå till toppen