Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Välfärdsbrott är ett växande välfärdshot.

"Vi ser en ökning av välfärdsbrottsligheten, den sker systematiskt av de kriminella nätverken", säger Linda H Staff, chef för underrättelseenheten på Polisens nationella operativa avdelning, Noa.Bild: Janerik Henriksson/TT
Nationalencyklopedin ger följande förklaring av begreppet välfärdsstat: "nationalstat där det offentliga ansvaret för medborgarnas välfärd är omfattande".
Och få välfärdsstater kan i omfattning mäta sig med den svenska, som årligen omfördelar enorma ekonomiska värden. Detta har gjort välfärdssystemen till allt intressantare mål för den grova organiserade brottsligheten.
Under 2018 betalade Försäkringskassan ut cirka 225 miljarder kronor i olika bidrag, stöd och ersättningar.
Arbetsförmedlingen betalade samma år ut drygt 63 miljarder i olika ersättningar. De tre största utgiftsposterna är aktivitetsstöd, lönebidrag och arbetslöshetsersättning.
I rapporten Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet ges exempel på hur välfärdsstaten dräneras på pengar. Vilka belopp det handlar om framgår inte. Tidigare beräkningar har landat på 10–20 miljarder kronor. Felaktiga arbetstillstånd, osanna intyg och oriktig folkbokföring är det som oftast orsakar oriktiga utbetalningar.
*Personer med funktionsnedsättningar hämtas till Sverige för att ansöka om assistansersättning, och anhöriga får arbetstillstånd som assistenter. Under perioden 2009–2018 fyrdubblades arbetskraftsinvandringen inom assistansområdet.
*Anställningar med olika former av stöd från Arbetsförmedlingen utnyttjas systematiskt av den organiserade brottsligheten. Personer i kriminella nätverk anställs till exempel i uppdiktade anställningar med lönestöd, samtidigt som de fortsätter sin kriminella verksamhet.
Brott mot välfärdssystemen, arbetsmarknadsbrottslighet, ekonomisk brottslighet, narkotikabrottslighet, våldsbrottslighet, finansiering av terrorism och komplex cyberbrottslighet (som dataintrång) – allt hänger ihop.
Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet inleddes 2009. Tolv myndigheter är med i samarbetet. Det är ett sisyfosarbete som pågår. I takt med att det ena kryphålet täpps till hittar brottslingarna nya. Just nu är e-legitimationen en källa till stora problem.
De svenska systemen var länge utformade med utgångspunkten att människor i grund och botten är ärliga, att de därför lämnar korrekta uppgifter, inte vilseleder eller ljuger. System utformade för ett land där människor aldrig skulle få för sig att kräva sin rätt utan att först ha gjort sin plikt, ett land där den tidigare statsministerns hustru åker till regeringskansliet för att lämna tillbaka de pennor som maken under årens lopp tagit med sig hem – det stod trots allt "Tillhör Statsverket" på skrivdonen.
Ett land där de som utnyttjade systemet ändå var så få att det inte hade någon större betydelse – i alla fall inte så stor att någon mer omfattande kontrollapparat sågs som motiverad. Byråkratin kunde på så sätt hållas på ett minimum och myndigheternas beslutsgång snabb och smidig.
Huruvida detta genomärliga samhälle någonsin existerat kan diskuteras, men om så är fallet är det hursomhelst borta, det står klart för var och en som läser rapporten. Och detta måste systemen anpassas efter. Om kriminella tillåts dränera systemet på pengar hotar det tilltron till och stödet för välfärdsstaten som sådan.
Gå till toppen