Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Nolltolerans är en bra början i kampen mot kriminaliteten

Om New York kan få ner brottsligheten, även den grova, med 82 procent så måste väl detta gå att kopiera, menar Roland Wennick. Bilden är från ett av flera våldsdåd i Helsingborg i år.Bild: Patrick Persson
Det är vanligt förekommande att tyckare med stöd i forskningen hävdar att strängare straff inte hjälper. Kanske är det sant och då får väl optimistens hållning bli att en välorganiserad polis med stöd av de många ändrade lagar som nu är på gång , trots oenigheten inom politiken, ska ge ett märkbart resultat. Genom skärpta krav och lagar kan dessa ändringar måhända bidra till att i någon mån begränsa att gängbrottsligheten värvar nya stödtrupper.
Men vill man verkligen uppnå genomgripande resultat borde en titt på verkligheten vara självskriven. Det borde rimligen därför vara många som inser att om New York kan få ner brottsligheten, även den grova, med 82 procent så måste väl detta gå att kopiera. Ett självklart komplement eller snarare med sin nolltolerans det egentliga fundamentet att bygga övrig kriminalpolitik på.
Även om det hos oss bara skulle ge 50 procent effekt skulle det självklart vara värt att pröva.
Varför man har lyckats är troligen så enkelt som insikten att det stora har börjat i det lilla. Den grova brottsligheten har ofta börjat med småbrott av typ stölder och mindre avancerade personrån.
Vi kan till exempel läsa om matbutiker i Sverige där gäng kommer in och helt enkelt tar med sig vad man vill ha. Detta måste givetvis omedelbart få ett slut och får inte fortsätta bli den inbjudande frestelsen att gå vidare på brottets bana.
Genom att införa nolltolerans kan samhället reagera och markera med full kraft i samverkan med olika myndigheter som alla givetvis måste anamma och bli besjälade av målsättningen. Det handlar således inte bara om krav på mer pengar, senast nu framfört av kommunalrådet i Malmö, utan är i högsta grad en fråga om attityd hos handläggare och ansvariga. Börja gärna med att omgående införa regeluppstramningar så långt det går i den kommunala verksamheten.
Samma linje ska naturligtvis också gälla från dag ett även i skolan. Bevisen för att det fungerar hittar man bland annat på Sjumilaskolan i Göteborg. I Sverige kan en regel- och/eller lagöverträdare i stort sett håna och säga vad som helst till exempelvis en rektor/lärare eller till en polis. Medan ett regelverk som tydligt signalerar kravet på respekt inom såväl skolan som för polisen helt skulle förändra villkoren för samexistens. Så är det i många länder och skulle vara en av många saker som lätt kan ändras och därmed dra sitt väsentliga strå till stacken att också ändra grogrunden för tillväxten till kriminella kretsar.
Roland Wennick
Gå till toppen