Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mats Skogkär: Kass plastkasseskatt.

I Malmö ska torghandeln vara plastpåsefri.Bild: Andreas Hillergren/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Det är svårt att hitta någon politiker eller något parti som vill ta åt sig äran för den plastkasseskatt som i enlighet med 73-punktsprogrammet ska införas nästa år. Undrar varför?
Plastpåsar är onekligen ett nedskräpningsproblem. Och plastpåsar som hamnar i naturen bidrar till att mikroplaster sprids. Men argumenten i övrigt mot dessa påsar?
Att plastbärkassar skulle vara sämre i klimat- och resurshänseende än kassar av papper eller mer beständiga material som tyg är högst tveksamt, för att uttrycka sig försiktigt. Många plastkassar återanvänds som soppåsar och förbränns. När de hårdbeskattas lär istället efterfrågan på riktiga soppåsar i plast öka.
Det finns inget lagkrav på att butiker ska ta betalt för påsarna. Ändå tar de flesta butiker idag ett par kronor per kasse. Miljötänk är kanske inte den enda förklaringen. Kassarna är en god inkomstkälla med ett påslag på 200 procent eller mer.
Men vågar butikerna verkligen lägga på ytterligare 3 kronor per påse och i ett slag fördubbla priset för kunden? Och ovanpå det ta ut ytterligare 30 öre för varje sladdrig liten påse för frukt och grönsaker? Det lär inte bli ett arbetsmiljölyft för snabbköpskassörskan. Möjligheten att vältra över skatten på kunderna på annat sätt, som ett generellt påslag på sålda varor, finns alltid. Fast i så fall riskerar skatten att bli ett slag i luften i miljöhänseende.
Kanske öppnar sig här en lukrativ marknad för plastkassesmuggling – inte minst om kunder kan fås att betala för kassarna som om de var beskattade.
Om plastbärkassar är ett så allvarligt problem hade ett förbud varit lämpligare. Fast då hade staten förstås gått miste om 2–3 miljarder kronor i årliga skatteintäkter. Hos en och annan gror väl misstanken att de olika skatter som nu höjs eller införs med hänvisning till miljö- och klimatskäl emellanåt mer handlar om att fylla på statskassan.
De misstrogna är nog inte helt ute och cyklar.
Gå till toppen