Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsarbev om city, ansvar och partiledardebatt.

Detta är ett läsarbrev. Åsikterna är skribentens egna.

Kreativa? Nej, skattebetalare

Är Malmö en ”projicering av fria fantasier”, som det sägs i citat i Heidi Avellans lördagskrönika (19/10)? Jag är benägen att till en viss del hålla med. Att säga att en stad som drar till sig fler kreativa, köpstarka skattebetalare växer köper jag helt av.
Det kan gälla andra städer, men definitivt inte Malmö. Till Malmö har där kommit både ”artister, bögar och invandrare”. Har detta gynnat eller utvecklat staden? Absolut inte stadens ekonomi, men de fria fantasierna har verkligen skenat iväg. De flesta köpstarka skattebetalarna bosätter sig i våra kranskommuner.
Hade inte Malmö fått "Robin Hood"-pengar från staten hade kommunen varit konkursmässig. I nuläget får Malmö över 5 miljarder via det kommunala utjämningssystemet.
Att tro att bara det kommer kreativa människor till Malmö så blir allting så mycket bättre och roligare, det är till att vara väl naiv. Kort sagt, människor måste arbeta och betala skatt. För att vi ska få en mer levande stad i city måste kommunen säga nej till fler stora köpcentra i utkanten av staden. De köpcentra som idag ligger centralt har svårt att överleva.
Att eventuellt placera ett konstmuseum på Rosengård känns helt fel. Ska vi ha ett levande city, då måste politikerna ge de bästa förutsättningarna för detta. Kulturen bör och ska ligga i de centrala delarna av staden. Idrott är också kultur, därför behövs det också idrottsanläggningar.
Jörgen Ekdahl

Lätt att peka finger

När man hör Ulf Kristersson (M) i onsdagens riksdagsdebatt får man lätt bilden av att alla invandrare kom efter valet 2014. Han beskyller högröstat Stefan Löfven (S) för den stora invandringen och bristande integration. Men var det inte Moderaterna som lättade stort på invandringsreglerna? Och vad gjorde alliansregeringen åt integrationen då? Det är knappast bara efter 2014 som integrationsproblemen har uppstått. Dagens situation med stor segregation och bristande integration går längre tillbaka.
En annan som har lätt att skuldbelägga andra är Ebba Busch Thor (KD). Såvitt jag vet är det landsting och regioner som sköter sjukvården. Men Busch Thor tycks tro att det är Socialdemokraterna. I 13 av 21 regioner finns KD med i styret, medan S är med i 9. Varför då dessa högröstade anklagelser mot regeringen när det gäller sjukvården? KD är minst lika ansvariga.
Som sagt – lätt att peka finger åt andra och smita från sitt eget ansvar.
Mats Nilsson

Svag debatt

SVT:s partiledardebatt (13/10) var en besvikelse för oss intresserade: ställningarna är låsta i partifållorna och lite har hänt trots en turbulent värld hemma och utomlands. Liberalernas nya ledare Nyamko Sabuni tog sin plats, men saknar ännu drivet i sin argumentation. Att Jonas Sjöstedt (V) fick svinga vilt – trots att han tydligen inte begriper vad vårt välstånd bygger på och inte blir ordentligt bemött kring vår höga skatt på arbete – var allvarligt. Att hans one liners slår mot S och högerut känns bara pinsamt. Någon borde ha påtalat partiets ideologiska bakgrund. Ebba Busch Thor var vass och kräver liksom många av oss väljare handling; hon vill att S, M och SD gör upp om invandring och integration.
Partierna är så lika i sina uppfattningar nu, snart fyra år efter 2015. De vill inte göra upp. S vill fortfarande skylla på "högern" och SD vill behålla sin profilfråga.
Blir gemene man klokare på politikens innehåll, förutsättningar och mål?
Bengt Nordh
Gå till toppen