Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Henrik Bredberg: Sådan är populismen. ”Alltid bättre.”

Åkesson steget före Löfven.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Inför valet 2018 pumpade LO och dess medlemsförbund in 46 miljoner kronor i Socialdemokraternas valkassa, visade en granskning i Dagens industri. Inte nog med det. I valrörelsen ringde LO-aktiva en halv miljon samtal för att övertyga LO-medlemmar om att lägga sin röst på S.
Det kallas facklig-politisk samverkan. I princip har den pågått sedan slutet av 1800-talet.
Sifo har, efter en beställning från Expressen, vägt samman sina opinionsmätningar från september och oktober för att få ett större underlag och kunna säga vilka partier som LO-medlemmarna sympatiserar med. Resultatet kan komma som en chock för statsminister Stefan Löfven, övriga S och hela LO-toppen:
Av LO-medlemmarna är det nu inte ens en tredjedel som – om det vore val idag – skulle rösta på Socialdemokraterna.
Att S tappar är i sig inget skäl för Moderaterna att brösta upp sig. I DN/Ipsos oktobermätning, som publicerades på onsdagen, fick M bara 16 procent, vilket är 7 procentenheter bakom SD och 8 bakom S.
* Å andra sidan visade SVT på torsdagen helt andra siffror – enligt SVT/Novus får S i oktober 25,8 procent, SD 20,5 och M 19,5 procent.
Men för Stefan Löfven kan den trösten kännas klen:
Bara 30,6 procent av LO-folket skulle, enligt Sifo, rösta S idag. Medan 31,0 procent skulle föredra Sverigedemokraterna. Skillnaden mellan S och SD är så liten att det inte med säkerhet går att säga vilket av partierna som är störst. Men trenden är tydlig, menar Sifo. Det är SD som är på frammarsch bland de fackligt anslutna.
Orsaken kan naturligtvis diskuteras. Säkert spelar det in att S i regeringsställning delvis ”tvingas” föra en politik som är framförhandlad med Centern och Liberalerna. Ett antal frågor i 73-punktsöverenskommelsen har potential att reta eller skrämma upp fackliga företrädare. Som en ökad satsning på ruttjänster och att värnskatten ska avskaffas, arbetsrätten moderniseras och hyresmodellen reformeras.
Samtidigt reser Jimmie Åkesson och andra Sverigedemokrater land och rike runt och talar om det moderna folkhemmet. SD utmålar sig som kommunernas, sjukvårdens och välfärdens bästa och mest generösa vänner i en värld där vårdpersonalen ska uppskattas genom högre löner och godare arbetsmiljö. Sådan är populismen. ”Alltid lite bättre. Alltid lite smartare. Alltid med lite mer pengar än andra.”
Redan i december i fjol, i samband med SD:s kommun- och landstingskonferens, redogjorde Åkesson för partiets möjlighet att ”som ett slags socialt samvete kopplat till välfärdsfrågor och fördelningspolitiken” vara den part i ett konservativt block som kan vinna över väljare från S.
Den historiska grunden för socialdemokratins framgångar under 1900-talet skälver. Det fackliga kollektivet tycks inte känna igen sitt parti. Begrepp som trygghet och välfärd förknippas inte längre självklart med S. Inte bara män, även många kvinnor inom LO, tar steget över till SD.
Stefan Löfven möter populismen. Det är en tuff motståndare.
*Texten är redigerad. En ny opinionsundersökning från SVT/Novus har lagts till.
Gå till toppen