Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Han ger lektion om adelns historia i Sverige

Adel har alltid spelat en stor roll i Sveriges historia. Förr eller senare dyker någon adlig person upp i släktforskningen. Därför ger nu Sveriges Släktforskarförbund ut en bok som reder ut alla begrepp.

Mikael Hoffsten, ekonomi- och bokhandelsansvarig på Sveriges Släktforskarförbund, med den nya boken ”Adel från Natt och Dag till idag”.Bild: MARIA BRATT/Sveriges Släktforskarförbund och ADAM WRAFTER/TT
Boken ”Adel från Natt och Dag till idag”, med Mikael Hoffsten som författare, är nummer sex i den skriftserie som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund.
I boken berättar Mikael Hoffsten om adelns historia. Vi får även veta hur adelssläkterna grenat ut sig i Europa under 700 år. Här finns berättelser om kungar, om officerare som krigat och om adelspersoner som blivit kända av olika anledningar.
– Det är flera mäktiga adelssläkter som dominerat, säger Mikael Hoffsten.
Idén att skriva en bok om adel har växt fram.
– Jag är mycket historieintresserad. Boken innehåller fler sidor än vad jag tänkt mig från början och det har varit ett omfattande projekt. Jag hade ju 2 700 ätter att välja bland. Av dem fick endast 44 biografier plats i boken, säger Mikael Hoffsten.
Mikael Hoffsten och Magdalena Nyberg, som ansvarat för den grafiska formen, har producerat boken (118 sidor) på ett halvår, vilket är imponerande.
– Vissa ätter har varit en utmaning att reda ut. Samtidigt finns det ätter man kan skriva särskilda böcker om. Men det får jag kanske göra en annan gång, säger Mikael.
Gustaf Carlsson Natt och Dag (1664–1704), Carl Bonde (1581–1652) och Gunilla Bielke (1568–1592) samt Ebba Brahe (1596–1674), Christina Charlotta Piper (1734–1800) och Katarina Stenbock (1535–1621).Bild: Ur boken ”Adel från Natt och Dag till idag”.
Det är förstås inte den första boken om adel som ges ut, men den kan ses som ett mindre uppslagsverk för den som snabbt vill veta mer. Vi får lära oss om adelns historia från år 1280 fram till nutid, om ridderskapets och adelns privilegier, om Riddarhuset och hur en adelsman ska uppföra sig. Vi får även veta vad de första ätterna fick för namn, om adel i Norden och i övriga Europa. Och om slott och herresäten.
– Jag har delat upp boken i kortare avdelningar. Boken går att läsa från pärm till pärm eller i valda delar, säger Mikael Hoffsten.
Det är Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms universitet, som skrivit förordet. Han är författare till flera böcker om adel och är expert på området. ”Åsikterna om adel har alltid varit delade. För adel väcker känslor – beundran och avund, kärlek och hat – även hos historikerna som skall vara neutrala och objektiva”, skriver Bo Eriksson bland annat i förordet.
Riddarhuset.Bild: Adam Wrafterl/SvD/TT
Några fakta om adeln: den siste personen som adlades var upptäcktsresanden Sven Hedin 1902. Idag finns det 661 ätter av de 142 grevliga, 406 friherrliga och 2 349 adliga ätter som introducerats på Riddarhuset sedan 1625. De tre äldsta fortlevande ätterna är Bielke, Bonde och Natt och Dag, vilka haft stort inflytande på den svenska historien.
– Det finns nu omkring 27 000 registrerade medlemmar i Riddarhuset, berättar Mikael Hoffsten.
Boken innehåller även ett kapitel med kort biografi om adelskvinnor som fått plats i historien och gjort egen karriär, bland andra Kristina Gyllenstierna (1494–1559), Margareta Leijonhufvud (1516–1551), Katarina Stenbock (1535–1621), Christina Charlotta Piper (1734–1800), Agnes von Krusenstjerna (1894–1940) och Ebba Brahe (1596–1674).
– Annars var den viktigaste uppgiften i äldre tider för adelskvinnorna att föda pojkar så att ätten fortlevde, säger Mikael Hoffsten.
Mikael Hoffsten ger även litteraturtips och visar vilka källor det finns för adlig släktforskning. Ett råd är förstås att besöka Riddarhusets bibliotek där det i den genealogiska avdelningen finns omkring 5 000 böcker.
Fakta

Riddarhuset

Riddarhusets organisation grundar sig på Riddarhusordningen som skrevs för första gången 1626. Adelsmötet beslutar om verksamheten och väljer direktion (styrelse) som leder verksamheten med hjälp av kansliets tjänstemän.

Ridderskapet och adeln består av de på Riddarhuset introducerade ätterna. Representanter för ätterna samlas vart tredje år till adelsmöte för att besluta om verksamheten och välja den riddarhusdirektion som styr verksamheten mellan adelsmötena.

2019 års adelskalender upptar 46 grevliga, 131 friherrliga och 484 adliga ätter. Nära hälften av ättemedlemmarna är skrivna i Stockholm med omnejd och ungefär 25 procent bor i utlandet, utspridda över hela världen. Det finns adliga personer från norr till söder och inom alla sorters yrken och verksamheter.

Riddarhuset har sitt säte på Riddarhustorget 10 i Gamla stan, Stockholm.

Källa: Riddarhuset

Riddarhuset

Rötter

Gå till toppen