Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Trassligt om Turkiet i Nato

Komplicerat är bara förnamnet på Natolandet Turkiets relation till resten av militäralliansen, efter invasionen i Syrien. Fast mer än en tuff diskussion lär det inte bli bland Natos försvarsministrar i Bryssel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg håller presskonferens inför veckans försvarsministermöte.Bild: Virginia Mayo/AP/TT
Stämningen är inte helt bekväm vid det tvådagarsmöte som inleddes på torsdagseftermiddagen. Turkiets agerande i nordöstra Syrien har väckt både kritik och höjda ögonbryn – inte minst sedan president Recep Tayyip Erdogan följt upp med att träffa ärkerivalen Rysslands president Vladimir Putin för en uppgörelse kring vem som ska hålla sig var i Syrien.
– Vi har varit tydliga med att vi har fördömt Turkiets invasion rakt upp och ned. Den förbättrar inte situationen. Den förvärrar den. För Natos del är det komplicerat och något vi måste diskutera, säger Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen på väg in till mötet.
Även hans USA-kollega Mark Esper är tydlig med sin kritik.
– Turkiet har satt oss alla i en förfärlig situation. Jag anser att inmarschen är obefogad, säger Esper på ett framträdande hos en tankesmedja i Bryssel inför mötet, enligt nyhetsbyråerna AFP och Reuters.
Samtidigt försvarar han USA:s agerande då man i princip öppnade vägen för Turkiet genom att dra tillbaka de egna styrkorna från norra Syrien.
– USA:s beslut att dra tillbaka färre än 50 soldater från zonen gjordes efter att det stod klart för oss att (Turkiets) president (Recep Tayyip) Erdogan beslutat gå över gränsen. Jag kunde inte sätta färre än 50 amerikanska soldater framför fler än 15 000 ur den turkiska armén, säger Esper.
Att Nato på något sätt ska agera mot medlemslandet Turkiet är ändå högst osannolikt.
– Alla är ju eniga om att Turkiet har påverkats av det krig som varit i grannlandet i sju-åtta år. I det sammanhanget är Turkiets oro befogad. Men vi ställer krav på att det som de gör ska vara inom folkrättens ramar och det ska tas hänsyn till flyktingar och de människor som finns där, säger Frank Bakke-Jensen.
Landsmannen Jens Stoltenberg – Natos generalsekreterare sedan 2014 – betonar för sin del vikten av att medlemmarna nu får chans att föra uppriktiga diskussioner med varandra för att reda ut saken.
– Nato är en plattform för dialog, inklusive inom områden där vi är oeniga, fastslår Stoltenberg vid mötets öppnande.
Vid försvarsministermötet väntar dessutom samtal bland annat om Tysklands förslag om att skapa en internationellt övervakad ”säkerhetszon” i norra Syrien.
– Det är positivt att Natomedlemmarna lägger fram förslag och idéer om hur vi kan gå vidare, säger Stoltenberg, men konstaterar samtidigt att mycket återstår att lösa.
– Som jag förstår det tyska förslaget behövs först ett FN-beslut och det är omöjligt att säga i dag om det kommer att vara enkelt eller mycket svårt. Nu behöver vi alla försöka minska ner spänningarna och leta vägar för en politisk lösning, säger Nato-chefen i Bryssel.
Fakta

Medlemmarna i Nato

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 17 länder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

Medlemsland nummer 30 väntas nästa år bli Nordmakedonien så fort samtliga medlemsländer ratificerat landets inträde. Endast sju länder har ännu inte sagt sitt slutgiltiga ja.

Gå till toppen