Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: På nätet kan alla låta hatet flöda.

Sörjande tänder ljus vid en minnesstund för offren för moskéskjutningen i Christchurh på Nya Zeeland.Bild: Vincent Yu
Räknat från Anders Behring Breiviks terrordåd på norska Utøya i augusti 2011 har över 175 personer dödats i attacker runt om i världen utförda av gärningsmän som sympatiserat med radikalnationalistiska ideologier.
Gemensamt för förövarna är mer eller mindre tydliga kopplingar till extrema nätmiljöer där de haft kontakt med likasinnade, inspirerats och radikaliserats, hyllat tidigare terrordåd och i sin tur hyllats.
Fyra terrordåd under loppet av ett halvår i år – moskéskjutningen i Christchurch, Nya Zeeland, synagogeskjutningen i Poway, Kalifornien, skjutningen på Walmart i El Paso, Texas, moskéskjutningen i Baerum, Norge – har på olika sätt kunnat kopplas till forumet 8chan.
"Det finns en överhängande risk att de olika miljöerna kommer att fortsätta att inspirera individer till att begå våldsdåd", konstateras det i den färska rapporten Digitalt slagfält från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Med hjälp av hatbudskap och konspirationsteorier avhumaniseras individer och grupper och görs på så sätt – i extremisternas ögon – till legitima måltavlor för våld. Nätets virtuella verklighet får verkliga – dödliga – konsekvenser.
En del plattformar på nätet är skapade med den specifika avsikten att föra fram extrema, ideologiska budskap och fungera som en mötesplats för personer som delar dessa värderingar. Andra nätforum, med total yttrandefrihet som ideal, lockar till sig radikalnationalister eftersom de där kan få utlopp för rashat och uppmana till våld. Åter andra nätsajter sprider hat och rasism utan eftertanke eftersom det av användarna ses som en kul grej.
I ett liberalt, öppet och demokratiskt samhälle där förenings-, åsikts- och yttrandefrihet är grundlagsfästa rättigheter, är spridningen av extrema åsikter i princip omöjlig att förhindra. Ta bara det faktum att det, vilket konstateras i rapporten, inte finns någon objektiv standard för att bedöma vad som är hat. Den enes hat är den andres berättigade kritik.
Nätet erbjuder sina speciella svårigheter när det gäller att bekämpa extremism och våldsbejakande budskap. Det betyder inte nödvändigtvis att det är enklare utanför nätet. I fredags friade tingsrätten 14 nynazister som stått åtalade för hets mot folkgrupp i samband med Nordiska motståndsrörelsens, NMR, demonstration i Göteborg i september 2017. Enligt rätten är tyrrunan, den symbol nazisterna i NMR samlas under, till skillnad från hakkorset inte så starkt förknippad med nazismen eller med idéer om rasöverlägsenhet och rashat, att användandet i sig är straffbart.
Det finns goda argument för att den fria åsiktsbildningen också kan vara det bästa sättet att bemöta extremism. Dåliga idéer ska mötas och besegras med goda.
Samtidigt kan det liberala, öppna och demokratiska samhället inte blunda för de negativa konsekvenserna av extrema budskap eller för utsattheten hos de individer och grupper som är hatets och hotens måltavlor. Inte om det vill förbli just liberalt, öppet och demokratiskt.
Gå till toppen