Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Utred även frågan om indraget medborgarskap.

Gunnar Strömmer öppnar för en bredare debatt.Bild: Pontus Lundahl/TT
Frågor om medborgarskap väcker känslor. Det erfor Lars Leijonborg inför valet 2002. När han i spetsen för Folkpartiet, som Liberalerna hette då, lanserade förslaget om språkkrav för medborgarskap blev reaktionerna starka. Han anklagades för att fiska i grumliga vatten, men väljarstödet steg rejält.
Med åren har det uppstått bred samsyn kring tanken på vissa villkor för medborgarskap. I 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L slås det fast att godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska krävas av dem som vill bli medborgare i Sverige. Detta för att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.
Ett första steg har tagits för att förverkliga förslaget. De fyra partierna har enats om att tillsätta en utredning. Men redan hörs skarp kritik om hur uppdraget har avgränsats.
Direktiven slår fast att utredningen inte får föreslå några grundlagsändringar. Därmed kan utredaren inte gå in på möjligheter att dra tillbaka svenska medborgarskap.
Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer menar att regeringen därmed utesluter den kanske mest akuta medborgarskapsfrågan: Sverige kan idag inte återkalla medborgarskap till exempel för personer som har stridit för IS.
M och SD är i nuläget de enda riksdagspartier som driver på för en sådan möjlighet. I ett skriftligt svar till TT är det just majoritetsförhållandena som justitieminister Morgan Johansson (S) hänvisar till:
"I Sverige ändrar vi inte grundlagen om det inte finns brett parlamentariskt stöd."
Så sant, men nu handlar det inte om att ändra grundlagen, utan om att vända och vrida på frågan om villkor för medborgarskap. Utredaren kunde gott ha fått ge sin syn även på för- och nackdelar med indraget medborgarskap. Inte för att det nödvändigtvis är ett grepp som Sverige bör ta – snarare för att kunskap om rättsläget och förutsättningarna kan bidra med nyanser i en svår diskussion.
Hundratals personer från Sverige har rest till Syrien och anslutit sig till terrorsekten IS. En del av dem vill nu ha svensk hjälp att återvända hem, vilket statsminister Stefan Löfven (S) kommenterar i en DN-intervju.
"De som åkte dit, de får stå sitt kast nu. Några av dem säger att nu vill vi gärna hem. Nej. Ni blev avrådda redan 2011 att åka dit, men åkte ändå, och nu får ni stå ert kast. Jag kan bara känna avsky."
Nog låter det som om statsministern i praktiken redan anser att svenskar som stridit för IS har förverkat sina medborgerliga rättigheter. Och grund saknas inte för att argumentera för det. Att göra någon statslös har aldrig varit på tal – diskussionerna handlar om att i extremfall kunna dra tillbaka det svenska medborgarskapet för personer som även är medborgare i något annat land.
Som Gunnar Strömmer påpekar finns motsvarande möjligheter redan i våra nordiska grannländer och de flesta EU-länder. Två tidigare statliga utredningar – 2006 och 2013 – har pekat på behovet av att kunna ompröva medborgarskap även i Sverige. Det är svårt att se att frågan skulle ha blivit mindre angelägen sedan dess.
I förhållande till befolkningens storlek är Sverige ett av de länder i Europa där flest invånare på senare år har anslutit sig till jihadistgrupper. Håller den trenden i sig kan det behövas nya juridiska medel att sätta emot.
Mycket har hänt i debatten sedan Leijonborgs partiledartid, men medborgarskapsfrågor väcker fortfarande känslor. Sådana kan ge nerv åt politiska samtal, men eventuella beslut måste fattas på grundval av fakta. Därför borde utredningen få se över även frågan om att återkalla medborgarskap.
Gå till toppen