Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Grekland vill se höjd svensk EU-nota

Greklands regering tycker att Sverige borde gå med på EU-kommissionens förslag om höjd EU-nota. En höjning med 11 procent, det vill säga 15–17 miljarder, är rimlig enligt Greklands EU-minister Miltiadis Varvitsiotis.

Greklands EU-minister Miltiadis Varvitsiotis vill att Sveriges regering går med på en höjning av EU-notan med 11 procent, motsvarande 15-17 miljarder kronor.Bild: Joakim Goksör/TT
– Jag inser att det är en stor börda. Men det går inte att bortse från att mer än 70 procent av svensk export går till EU:s inre marknad, vilken har starkt bidragit till Sveriges höga tillväxt, säger Miltiadis Varvitsiotis på besök i Stockholm.
De svenska pengarna behövs för att uppnå EU:s mål och samtidigt täcka budgethålet efter brexit, enligt den grekiska EU-ministern.
– Vi har en stor majoritet i EU-parlamentet som vill ha mer EU, ett grönare EU och ett EU som utmärker sig på fler fronter. Vi måste leverera detta med mindre pengar och mindre invånare efter brexit, säger Varvitsiotis till TT.
– Det är ett svårt uppdrag, att göra mer med mindre. Jag tror att det är ett omöjligt uppdrag, tillägger han.
EU-kommissionen har lagt ett förslag som motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Det skulle innebära att den svenska EU-avgiften ökar med 15–17 miljarder kronor per år.
Finland, som är EU-ordförande under hösten, har lagt ett kompromissförslag som landar på mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI.
Sverige anser att budgeten ska ligga kvar på 1,0 procent av BNI, som den gjort under den nuvarande sjuåriga budgetperioden. Den svenska linjen, som även inkluderar bibehållna rabatter för nettobetalare som Sverige, är att budgeten kan stramas åt genom att minska på stödet till jordbruk och regioner.
– Det är framförallt så att vi som är nettobetalare tycker att vi ska hålla igen och inte gå allt för långt för att kompensera de uteblivna brittiska betalningarna, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S).
– Vi har olika uppfattningar, tillägger han om budgetdiskussionerna.
Varvitsiotis, som ansvarar för EU-frågorna i premiärminister Kyriakos Mitsotakis grekiska högerregering, tycker svenskarna ska komma ihåg att Sveriges höga tillväxt de gångna åren till stor del bygger på svenska exportföretags tillgång till EU:s inre marknad.
– Jag förstår att det är svårt att få detta godkänt i riksdagen, säger han.
Han jämför EU-notan med det svenska biståndet, som sedan en tid ligger på cirka 1 procent av BNI.
– Jag tror inte Sverige får tillbaka särskilt mycket av det, åtminstone inte lika mycket som kommer tillbaka genom EU-medlemskapet.
När det gäller minskat regionalstöd varnar Varvitsiotis för att en minskning kan öka klyftorna inom EU. Och minskat jordbruksstöd gör det samtidigt svårt att nå målet att göra EU till nettoexportör av jordbruksvaror, enligt den grekiska EU-ministern.
– EU:s ekonomi som helhet måste bli självförsörjande när det gäller livsmedelsproduktion, vilket inte är fallet just nu. Samtidigt har syftet med att ha utjämningsfonder, att ge stöd till regioner som hamnat på efterkälken, inte uppfyllts, säger han.
– Många regioner har halkat efter. Om vi får ett EU med två olika hastigheter kommer det inte skapa den marknad som exportorienterade länder som Sverige vill ha, tillägger han.
En budgetfråga som Dahlgren och Varvitsiotis är helt eniga om är att det ska gå att strypa stöd från strukturfonder till länder som inte lever upp till rättsstatsprincipen.
– Det var vi överens om, säger Dahlgren.
Fakta

EU:s långtidsbudget

EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för åren 2021–2027 landade på 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). I 2018 års priser motsvarade det cirka 1200 miljarder euro för sjuårsperioden. Den budget som gäller för perioden 2014–2020 är på drygt 1 procent av BNI.

Ordförandelandet Finlands kompromissförslag föreslår att budgeten läggs någonstans mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI.

2018 betalade Sverige cirka 35 miljarder kronor i EU-avgift och fick tillbaka cirka 12 miljarder i olika stöd. 2019 beräknas den svenska avgiften landa på knappt 41 miljarder, och 12,5 miljarder beräknas flöda tillbaka.

Källor: Finansdepartementet och riksdagen

Gå till toppen